Elektroniktidningen november 2020

NR 11 NOVEMBER 2020

ELEKTRONIK TIDNINGEN

SVERIGES ENDA ELEKTRONIKMAGASIN FÖR PROFFS

TEMA: EMS, PRODUKTION & BYGGSÄTT

SNART SLÅR VI I VÄRMETAKET Cool Sweden Initiative vill stärka svensk industri genom att lyfta kompetensen kring termiska utmaningar. /16–17

STONERIDGE:

ATLAS COPCO & ABB:

Vinnare på långvarigt Leanarbete

Nu kopplas verktygen upp via 5G

/18–19

/12–14

PRENUMERERA KOSTNADSFRIT T! ETN.SE/PREN

INNEHÅLL: ETN 11/20

Utges av Elektroniktidningen Sverige AB adress: Folkungagatan 122, 4 tr, 116 30 Stockholm. telefon: 08-644 51 20 | www.etn.se bankgiro: 5456-3127

26

redaktion: Anna Wennberg (ansv. utg.), Per Henricsson, Jan Tångring. grafisk formgivning och layout: Joakim Flink, TYPA jocke.flink@typa.se annonser: Anne-Charlotte Sparrvik, 0734-17 10 99 | e-post: ac@etn.se

15

prenumeration: webb: etn.se/pren | e-post: pren@etn.se telefon: 08-644 51 20

Anna Wennberg Bevakar analogt, opto och kommuni­kation, kraft, sen­so­rer, distri­bution, medicinsk elektronik och minnen. anna@etn.se | 0734-17 13 11

24

22 4

Per Henricsson Bevakar test & mät, rf och kom­munikation, produktion, FPGA, EDA och passiva komponenter. per@etn.se | 0734-17 13 03

20

Jan Tångring Bevakar in­byggda system, mjukvara, processorer, kort och skärmar. jan@etn.se | 0734-17 13 09

Anne-Charlotte Sparrvik Ansvarar för sälj- och ­marknadsföring. ac@etn.se | 0734-17 10 99 © Elektroniktidningen 2020 upplaga: 13 000 ex (exkl. emagasin) Allt material lagras elektroniskt. issn 1102-7495 Organ för SER, Svenska Elektrooch Dataingen­jörers Riksförening, www.ser.se Tidningen trycks på miljövänligt papper av Pipeline Nordic. omslagsbilden: Branschnätverket Cool Sweden Initiative. foto: Shutterstock

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

4 15 20

Svenskutvecklad testlösning för kretskort Först ut är en modell för test och programmering av kretskort. Inom en snar framtid kommer också varianter för batterier och sensorer.

Handelskriget accelererar f lytten från Kina Johan Nylanders färska bok The Epic Split förklarar varför allt fler företag väljer att flytta sin produktion från Kina. Han dirigerar europeisk industri mot digitalisering Jerker Delsing, professor vid Luleå tekniska universitet, håller i taktpinnen när Europa lägger 950 miljoner kronor på att hitta lösningar för att dgitalisera industrin. Här berättar han vad som sker.

22 24

Svensk rymddator bygger molnet ovan molnen De jordspanande satelliterna borde koordinera sig till öppna programmerbara molntjänster. Nu ska Nasa testa Unibaps koncept. EXPERT: UV-ljus är effektivt och miljövänligt Snabb torktid, ingen kontaminering, hög kvalitet och dessutom miljövänligt. Det finns många fördelar med att använda UV-dioder vid limning och i torkprocesser, skriver Alain Bruno Kamwa på Rutronik.

26

EXPERT: Flexibel automation förändrar spelplanen Kollaborativa robotar och mjukvarudefinierad robotik är ett kostnadseffektivt sätt att automatisera produktionen – från prototyp till mass­ produktion, skriver Mattias Andersson på Mtek.

3

STARTBLOCKET På ovansidan av lådan finns en utbytbar nålbädd – kassett – för ICT-test. Det kan också finnas ett utbytbart kablage för funktionstest. ICT-testet används för att kontrollera passiva komponenter och dioder. Funktionstestet säkerställer att även logiken fungerar, och därmed hela kortet.

Svenskutvecklad testlösning för kretskort Konfigurerbar, modulär, robust och kostnadseffektiv. Det är ledorden när svenska Wireflow lanserar en kretskortstestare för ICT- och funktionstest. – Det är all vår testexpertis som kokat ned under alla år vi arbetat med NI. Vi har paketerat det på ett sätt som gör det enkelt att använda, säger Niclas Dahlgren på Wireflow. Först ut är Wireflow Test Framework för test och programmering av kretskort. Inom en snar framtid kommer också en variant för testning av batterier och en för sensorsimuleringar. Lite längre fram kompletteras de tre vertikalerna av en fjärde för säkerhet i Labview. – Vi har ett antal kunder som kör på den tidigare iterationen som vi nu produktifierat. framförallt om företag som utvecklar egna kort, exempelvis använder Wireflow den självt för att testa sina produkter, men potentiella kunder är också kontraktstillverkare som vill erbjuda testning som komplement till själva produktionen. – Vi är tvärnära att komma i mål med en eller två EMS:are där den ena har en massa gamla testare som är trasiga och hundra olika kort som ska testas. Den andra är en EMS:are som vill upp i värdekedjan. Då passare det här utmärkt. DET HANDLAR

4

Niclas Dahlgren

Fhilip Bergström

– Vi tror att behovet är jätte­ stort, tillägger Fhilip Bergström, även han på Wireflow. Beroende på hur mycket en kund kan om kretskortstest, och hur stort behovet är, går det både att köpa hela eller delar av testsystemet. På sikt ska det också bli möjligt att hyra det. Dessutom kan Wireflow ta hand om arbetet med att göra testbarhetsanalys, lägga upp en teststrategi och sedan skapa testprogrammet i form av exempelvis testsekvenser i Teststand. – När det gäller support har vi olika paket beroende på hur kunderna vill ha det. Vi kan exempelvis sätta upp en virtuell maskin hos oss där vi har deras miljö som vi kan arbeta med, säger Fhilip Bergström. Arbetet med att göra en produkt av de testare som utvecklats på uppdrag av enskilda kunder, såsom Micropower i Växjö, började för ungefär två år sedan.

Mycket har handlat om att göra det enklare och smidigare att använda systemet, exempelvis ska man inte behöva dra en massa sladdar när man ska byta ut nålbädden för att testa ett nytt kort. Bland annat har man tagit fram ett interfacekort som löser den delen och sitter i lådan med instrumenten. Beroende av vad som ska testas innehåller lådan egenutvecklade kort i kombination med produkter från NI och andra leverantörer. – Det kan vara hela skalan från USB-instrument och ­Compact RIO till PXI, säger Niclas Dahlgren. Vad man väljer beror av antal kanaler och prestanda som behövs.

N Ä R D E T G Ä L L E R mjukvaran går det att blanda komponenter från Teststand, Labview och Wats, allt binds ihop av Wireflows egna gränssnitt för operatörerna. Testsystemet är anslutet till en dator som styr testningen och i den enklaste formen returnerar den ett resultat i form av Pass/ Fail. All testdata loggas dock och kan skickas upp i molnet via exempelvis norska Wats. Det går också att addera en skanner för att underlätta spårbarheten liksom en etikettskrivare för märkning av korten. Wireflows fingeravtrycksläsare kan dessutom sköta inloggningen till systemet vilket ger ytterligare spårbarhet och säkerhet. För varje nytt kort behövs ett testprogram, en ny nålbädd och normalt även ett kontaktdon. Själva lådan med instrumenten går att återanvända förutsatt att det nya kortet inte ställer högre krav än lådan klarar. Det kan handla om antal kanaler, datatakter eller någon annan hård gräns. När det kommer till ­kassetten har Wireflow ett avtal med Columbia Elektronik för det praktiska. – Om kunden har en historik med någon annan så har vi upparbetade kanaler även till dem, säger Niclas Dahlgren.

PER HENRICSSON per@etn.se

BAKGRUND Göteborgsföretaget Wireflow grundades 2011 av fyra personer. Företaget har rötterna inom systemtest av fordon baserat på produkter från NI, National instruments. Under årens lopp har konsultverksamheten kompletterats med utveckling av ett antal kort för cRIO, säkerhetslösningar baserade på Fingeprint Cards produkter och mjukvarumoduler för Labview. Företaget har även tagit fram testsystem åt olika kunder.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

Lägg din reservkraft i

SÄKRA HÄNDER

Den europeiska marknadsledaren för alla industriella applikationer, inklusive:

UPS BRAND & SÄKERHET TELEKOM ENERGILAGRING FÖRNYBAR ENERGI Yuasa, världens ledande batteritillverkare, levererar oöverträffad kvalitet, tillförlitlighet och prestanda för alla industriella energibehov.

Upptäck mer på www.yuasasverige.se

JAPANESE OE manufacturer FOR OVER 100 YEARS

STARTBLOCKET BÖRJE EKHOLM:

Open RAN slår igenom 2023 Det går knappt en dag utan att det kommer nyheter kring Open RAN, men det dröjer två år innan standarden som ska öppna upp mobilnäten för nya spelare börjar påverka ­Ericssons försäljning på allvar. Det spådde Börje Ekholm på telefonkonferensen efter senaste kvartalsrapporten.

Det var under frågestunden som Open RAN dök upp och på frågan hur standarden kommer att påverka Ericsson svarade han: – Vi ser mycket diskussioner om Open RAN och dess för- och nackdelar. Det som är viktigt att komma ihåg är att vi sagt att vi bidrar stort till O-RAN och kommer att fortsätta göra det. Det finns flera initiativ med likartade namn som arbetar för att öppna upp mobilnäten för större konkurrens men också nya tjänster. Ericsson deltar i

Av de tre stora telestandardiseringsarbetet komleverantörerna har inom O-RAN Alliance Ericssons hittills visat ett sedan februari 2019. måttligt intresse för frå– Vi ser att det här är gan. Mest entusiastiskt något som kommer att har Nokia varit medan hända så vi kommer att se Huawei förhållit sig avtill att vara välpositionevaktande. rade. Det också därför vi Börje Ekholm måste öka intäkterna från mjukvara. D E N J A PA N S K A operatören – Jag ser inte att O-RAN komRakuten tillhör en av förespråmer att ha någon större inverkarna och har nyligen lanserat ett kan under 2021 och 2022 men 5G-nät baserat på Open RAN. därefter tror jag det kommer att Samtidigt finns ett brett stöd från påverka vår omsättning – det stora operatörer som arbetar för kommer att ha betydelse för att Open RAN ska bli verklighet hur affärsmodellerna utvecklas vilket fått analyshusen att skruva framöver. Man ska se det här upp sina prognoser. som en möjlighet där vi kommer Exempelvis spår Rethink att positionera oss på ett bra sätt. Wireless att Open RAN komDet är inte annorlunda än andra mer att utgöra 58 procent teknikskiften som skett i induinvesteringarna i radiodelen av strin – det handlar om att leda mobilnäten år 2026, en marknad utvecklingen och vara ledande, då spås vara värd 32 miljarder då har vi en bra möjlighet, sade dollar. PER HENRICSSON per@etn.se Börje Ekholm.

Qamcom tar intergalaktiskt uppdrag Göteborgskonsulten Qamcom ska hjälpa till att konstruera ett gigantiskt radioteleskop som överlever i Sydafrikas öknen.

Det internationella projektet Ska (Square Kilometre Array) får experthjälp från Sverige med att konstruera vad som kanske är världens största radioteleskop år 2028. Teleskopet kommer till slut att bestå av uppemot en miljon afrikanska anläggningen ska antenner och kommer att kosta bestå av över hundra sammannära 20 miljarder kronor. länkade parabolantenner. Tekniklösningen finns färdig, men det är inte bara att ställa ut labbutrustning i öknen. Svenska Q A M CO M F I C K U P P D R AG E T på Qamcom har fått en roll i att grund av sin expertis inom lågprojektera delar av anläggningen frekvenssignaler, såväl mekanik i Sydafrika och se till att den hålsom elektronik. ler måttet. – Vi är experter på att överbrygTeleskopet byggs i två kombiga forskning och industri­alisering nerade anläggningar i Australien och att omvandla teknologi till och Sydafrika. Det ska ta emot värde, säger Bengt Münter, proradiovågor från rymden och stujektledare på Qamcom. dera det tidiga universum, Det som konkret galaxernas utveckling, hamnat på Qamcoms kosmologi och mörk enlott – hittills – är att ergi. Och leta efter tecken färdigställa och propå liv bortom jorden. duktionsanpassa den Teleskopet placeras slutliga konstruktionen på torra och avlägsna av AD-omvandlaren. ökenområden. Den syd­ Bengt Münter Qamcom kommer att

6

låta bygga den i en liten förserie och därefter i volym. Det är Qamcom som har systemansvaret för digitaliseringen av de analoga radiosignalerna. – Vi hoppas att få leda den delen av projektet i nästa steg, säger Bengt Münter. Qamcom har 150 anställda med expertis inom signalbehandling, radarteknologi, trådlös kommunikation och funktionssäkerhet. Ska är ett samarbete mellan 14 länder. I Sverige koordineras det av Onsala rymdobservatorium vid Chalmers tekniska högskola, med stöd från Vetenskapsrådet och Big Science Sweden.

Lumenradio lyser upp ute Göteborgsföretaget Lumenradio släpper AirGlow, en utomhusbelysning som styrs trådlöst och är enkel att installera. Därmed tar företaget sitt första kliv in på en ny marknad.

Redan för tolv år sedan, när Lumenradio drog igång, fanns visionen att en dag kunna leverera en smart utomhusbelysning. Nu – med LED som standard i belysning – är tiden inne. A I R G LO W heter den nya produkten. Den ­kommer med en Zhaga Book 18kon­takt för enkel installation och företagets trådlösa teknik inbyggd. – Med AirGlow får belysningstillverkare inte bara en avancerad och pålitlig ljusstyrning, utan de kan redan idag komma igång med vårt ”Connectivity-out-of-thebox”-koncept, förklarar Niclas Norlén, teknikchef på företaget i ett pressmeddelande. – Genom att ge dem tillgång till AirGlow-pro­ gram­varan kan de också skräddarsy sitt erbjudande, för att senare lägga till egna funktioner och IoT-funktionalitet om de vill, adderar han. NYKO M L I N G E N bygger på Lumenradios ­patenterade meshteknik Mira, som företaget hävdar är extremt tillförlitlig. Den är även kompatibel med Bluetooth, vilket gör det enkelt att komma igång.

ANNA WENNBERG anna@etn.se

JAN TÅNGRING jan@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

DC 05-20.000.L1

Ethernet når äntligen hela vägen Kontakter för Single Pair Ethernet Phoenix Contact har lanserat kompakta patchkablage och kontakter för Single Pair Ethernet-standarden. Den standardiserade SPE-kontakten är idealisk för effektiv dataöverföring i industriell miljö. Den applikationsspecifika och optimerade kabeldragningen är därmed basen för en framtidsäker Ethernetkommunikation från givaren till molnet. För mer information, besök phoenixcontact.com/spe

STARTBLOCKET SER-KRÖNIKA

Stora satsningar på digitala kanaler I S E R H A R V I U N D E R Å R E T gjort stora satsningar på digitala kanaler med bland annat Facebook och LinkedIn. Årsmötet hölls den 21 oktober 2020 i enlighet med den tillfälliga lagen § 2020:198. Detta för att säkerställa att följa myndigheters rekommenda­ tioner med avseende på Covid-19, och att verksamheten kan fortgå enligt plan. S T YR E L S E N H A R B E S LU TAT att flytta fram höst- och budgetmöte till slutet av ­november. Kallelsen kommer att skickas i god tid innan mötet. PÅ G R U N D AV O M S TÄ N D I G H E T E R

k­ ommer vi att flytta fram SER Prize och Junior Prize till 2021. till branschorganisationen Swedsoft sedan tidigare. Vi kan därför delta i deras seminarier. SCSSS 2020, 8th Scandinavian Conference on System and Software Safety, ­inträffar den 24–27 november. På grund av den rådande situationen kommer konferensen hållas virtuellt. Anmälda deltagare kommer kunna lyssna på och ställa frågor till våra presentatörer, och även delta i workshops. S E R Ä R A N S LU T E N

D E N 23 – 2 5 S E P T E M B E R gick EUREL International Management Cup, IMC, av stapeln i Berlin, där 6 lag från länder runt om i Europa under tre dagar gjorde upp om titeln. Med bland de tävlande fanns ett svenskt lag bestående av Albin Mosskull och Edvin Johansson, som lyckades knipa en andra plats efter en jämn slutspurt. Jan Danielsson, SER styrelse, valdes in i EUREL styrelse i anslutning till tävlingen. V I KO M M E R AT T S K I C K A medlemsbladet Elteknik som bilaga till Elektronik­ tidningen i december.

STAFFAN SKOGBY SER ordförande Svenska Elektro- och Dataingenjörers Riksförening

8

Ynvisible rullar ut displayer från tryckpressen i Linköping Kanadensiska Ynvisible, som storsatsar på att trycka elektronik på rulle i Linköping, har levererat sina första kommersiella stora displayer. Kunden heter Pickletech, och produkten är större och billigare resultattavlor för olika typer av turneringar och evenemang.

Pickletech är ute efter att ta fram stora batte­ridrivna men samtidigt billiga bärbara resultattavlor. En första prototyp byggde företaget kring E-papper och LED:ar. Konstruktionen föll dock på att den blev för effektslukande när displayen skulle presentera ett läsbart resultat i solljus, likaså blev den för dyr att producera i stora storlekar. Istället vände sig företaget till Ynvisible för att få hjälp med sin design. Nu tillverkas de första skräddarsydda displayerna i den 13

meter långa tryckpress som följde med vid köpet av Linköpingsföretaget Consensum Production förra sommaren. De tryckta displayerna är enligt Pickletech sju gånger större än den tidigare designen, samtidigt har kostnaden sjunkit med hela 60 procent jämfört med de betydligt mindre skärmarna. I den kostnadskalkylen inkluderar företaget allt från design och framtagning av prototyp till initial produktion. – Presentationen på skärmarna är också mycket mer visuellt tilltalande jämfört med E-papper. Övergången från ett nummer till ett annat är mjuk, utan att blinkningar som uppstår i samband med E-pappersteknik, förklarar Jarick Rager, Pickletechs ägare, i ett pressmeddelande. ANNA WENNBERG anna@etn.se

Bättre batteriekonomi får investering omhändertagna batterier­na kan få ett andra liv i en ny tillämpning. Eftersom Nortical hållit koll sitter företaget på bra information om deras status och värde och kan exempelvis fungera som en oberoende part i en värdering. Ingenjörerna på Nortical vet allt om hur liti– Vi vill göra det möjligt att använda batumjonbatterier degraderar och hur man ska terier på ett bättre, mer hållbart sätt, både vad använda dem för att ge dem ett långt liv. Bolagets konkreta produkt är programvara gäller prestandan i batterierna och när det gäller återvinning och återbruk av battesom använder AI, blockkedjor och digitala rierna, säger Norticals teknikchef Kristoffer tvillingar för att logga status, åldrande och Syversen, i ett pressmeddelande. degradering, och ge rekommendationer Han är en av de tre grundarna på kundens batterisystem oavsett tillsammans med Axel Kullander om de används i fordon eller som och Pavel Calderon. energilager. Programvaran samlar Nortical starta i fjol under namlöpande in data om hur batterierna net EV Ledger. Detta är den första används. investeringsomgången. Pengarna – Om du har en flotta av komkommer från Almi, Norrsken, mersiella fordon så finns det ofta mycket du kan göra både vad gäller Kristoffer Syversen Jellyfish, E14 plus ett antal affärsänglar. Bolaget har tidigare levt på att förlänga batteriernas livstid och finansiering från Vinnova, Västra Götalandsoptimera de operativa kostnaderna, konstaregionen och familjen Kamprad. terar bolaget på sin webbplats. En av de första kunderna är e-sparkcykelBatterier åldras och presterar på ett komföretaget Voi. plicerat sätt efter användning, och behöver individuellt bemötande. JAN TÅNGRING jan@etn.se En del av ekonomin ligger i att de väl Göteborgsföretaget Nortical, som vill hjälpa företag att vårda sina batterier, tar in 11 miljoner för att snabbare få ut sin programvara på marknaden.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

Kostnadsfritt verktyg för lagerhantering

Hämta inventarielista

Cycle-count

Hitta en produkt

mouser.se/inventory-management

Lägg till en produkt

Ta emot

Beställ

STARTBLOCKET

Miljonregn över EU-fotonik EU satsar 19 miljoner euro i en europeisk hubb inom fotonik, döpt till PhotonHub Europe. Branschförening Photonic­ Sweden skapar tillsammans med forskningsinstitutet Rise en svensk nod inom det nya europeiska innovations­ centrumet för fotonik.

Planen är att PhotonHub Europe ska dra igång nästa år, och sedan pågå fram till och med år 2024. Den inkluderar total 67 partners utspridda inom EU och har tilldelats 19 miljoner euro, alltså runt 196 miljoner kronor. Målet med den europeiska fotonikhubben är att direkt skapa över tusen nya avancerade jobb inom EU, och att generera närmare en miljard euro i nya intäkter och riskkapital fram till 2025. PhotonicSweden bildar tillsammans med forsknings-

institutet Rise verksamhet inom fiberoptik och fotonik en svensk nod inom den europeiska fotonikhubben. Den svenska noden blir ett nätverk som bland annat kommer att jobba med att försöka hitta små och medelstora företag (SME) och organisationer som redan jobbar

med fotonik, men också de som normalt inte kommer i kontakt med fotonik. S YF T E T M E D P R O G R A M M E T är att hjälpa SME-företag att bli konkurrenskraftiga digitala dito. De företag som uppfyller de kriterier som är uppsatt inom program-

met kommer att erbjudas tillgång till europeiska specialister och labb för att få hjälp att ta fram avancerade fotonikkomponenter. I många fall kan det handla om att anpassa kretsarna för volymtillverkning. ANNA WENNBERG anna@etn.se

Sverige ska få ett solkraftverk på en gigawatt

Solkompaniet startar projektet Gigawattparken som någonstans i Sverige ska utmynna i en park med en märkeffekt på en gigawatt. Det är hundra gånger större än den största solelsparken i Sverige idag. Solkompaniet har byggt solelsparker i tio år. Solkompaniet tror att det till år 2030 kommer att uppföras solelsparker på ­sammanlagt tio gigawatt i Sverige. Det kommer att ge en årlig produktion på tio miljarder kilowattimmar, motsvarande sju procent av Sveriges elförbrukning. Visserligen har vi lägre solinstrålning är de flesta länder inom EU, men vi har väldigt gott om mark, påpekar

10

SOLKOMPANIET

30 000 hektar i Sverige kommer år 2030 att vara täckta av solcellsparker och generera sammanlagt 10 GW. Det tror Solkompaniet – och planerar självt att bidra med en som alstrar en gigawatt.

Solkompaniet. Dessutom finns flera grannländer som behöver all hjälp de kan få att fasa ut sin fossil-el. – Sverige är en del av en nordeuropeisk elmarknad med en väl fungerande prissättning av el och en ständigt utbyggd kapacitet

Johan Öhnell

Lars Hedström

mellan länderna, säger Johan Öhnell, styrelseordförande i Solkompaniet. H A N T R O R AT T investeringar i sol­elsparker både har låg risk och skapar stor klimatnytta. – Flertalet länder som vi har kablar till, har betydande mängder fossil elproduktion som ska fasas ut och ersättas av förnybar el i enlighet med EU:s övergripande klimatmål. Globalt kommer solcellsteknik att gå om alla nya kraftslag år 2025, enligt en färsk rapport från

International Energy Agency (IEA). Söder om Gävle har Sverige brist på elproduktion. – Nyckeln till lönsamma sol­ elsparker i Sverige ligger i att bygga på rätt mark och vi gör det gärna tillsammans med kommuner och markägare som precis som vi tycker att vi behöver öka takten i att ställa om energisystemet, säger Lars Hedström, grundare och vice vd i Solkompaniet. JAN TÅNGRING jan@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

TEMA: EMS, PRODUKTION & BYGGSÄTT

Om ungefär ett år släpper Atlas Copco de första verktygen som är uppkopplade via 5G. Därmed får kunderna ytterligare en kommunikationslösning att välja på vid sidan av wifi, Bluetooth och tråd.

12

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

TEMA: EMS, PRODUKTION & BYGGSÄTT

5G blir ytterligare ett alternativ för Atlas Copcos

UPPKOPPLADE VERKTYG

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

– Mardrömmen är att någon hackar sig in och ser till så att skruvarna till säkerhetsbältena inte dras åt. Vi jobbar jätte­ mycket med det och har saker som handskakning och koder, det gäller att vara i teknikens framkant. Även här erbjuder 5G fördelar eftersom standarden är framtagen med säkerhet som ett viktigt randvillkor. – När det gäller kommunikationsteknik är vi agnostiker. Jag är övertygad om att det under många år framöver kommer att vara en blandning av olika tekniker där vissa kunder har kvar wifi, andra kör blåtand peer-to-peer, men det vi hör är att många av kunderna är intresserade av 5G. Större kunder funderar på egna 5G-nät där både säkerheten och tillförlitligheten, och ibland även datatakten, lockar. – Kan man också använda det för positionering är det en bonus.

P R I S E T PÅ E N S K R U V D R AG A R E kan ligga runt 100 000 kronor per styck men då får kunderna ett komplett system som både laddar ned ett recept till maskinen – så här många skruvar behövs för att montera den här detaljen AT T V E TA E X A K T var i fabriken en och de ska dras åt med de här skruv dragits åt ökar möjligmomenten – och sedan loggas heterna att kontrollera att det allt som görs. handlar om rätt skruv. Atlas I slutet av september slog Copco använder redan idag olika Telenor på ett privat 5G-nät typer av positioneringssystem som byggts för Atlas Copco vid inklusive kameror och ultraljud huvudkontoret i Sickla. Det är ett som ett komplement till de uppav de första kommersiella näten kopplade verktygen, särskilt när av den här typen i Sverige. det handlar om säkerhetskritiska – Det vi är ute efter med 5G är moment i produktionen. inga konstigheter, det handlar om Just nu testar Atlas Copco hastigheter men framförallt om olika 5G-moduler som ska bygtillförlitlighet. Inom bilindustrin gas in i verktygen. säger man att en minuts stille– Jag tror att det blir en prostånd kostar 5 000–6 000 euro. dukt i slutet av nästa år eller året Dagens varianter av wifi är inte därpå. De tekniska problemen designade med den typ kommer vi att lösa, sen av krav i åtanke utan verkär frågan när vi får radiotygen kan tappa kontakmoduler med anständig ten med de överordnade kostnad. Idag är de lite systemen utan att man stora och drar mycket riktigt förstår varför. ström. En annan aspekt är PER HENRICSSON per@etn.se Lars Eklöf säkerheten.

13

▲ ▲

MIKAEL SJÖBERG

– Våra verktyg har varit uppkopplade i många år för att kunna prata med kundernas MES-system. Det har länge skett med fältbussteknik och sedan med wifi, så 5G blir bara ytterligare en teknik för kommunikationen, säger Lars Eklöf som är vd för bildivisionen inom verkstadskoncernen Atlas Copco. 98 procent av de verktyg hans division säljer är elektriska och alla är uppkopplade till kundernas system. I vissa fall är de också uppkopplade till Atlas Copcos eget system om företaget sköter servicen. – Vi har en stor affär med folk som är ute och gör service på verktygen, då kan man använda data för att optimera det.

JONAS BILBERG

TEMA: EMS, PRODUKTION & BYGGSÄTT

Inget 5G-experiment

HITACHI ABB KÖR SKARPT I LUDVIKA

Istället för att testa vad 5G kan göra valde Hitachi ABB Power Grids att gå skarpt redan från start. Första tillämpningen i Ludvikafabriken blev en skruvdragare från Atlas Copco som kopplades upp mot det 5G-redo nätet.

KIM NORMAN

Kista och därefter en workshop – Det finns mycket som är i Ludvika i augusti för att se vad testbäddar men vi kör på full som gick att göra. verksamhet med 200 personer. Det kändes viktigt att göra det snabbt på riktig verksamhet. Sen F Ö R U TO M F O L K från fabriken i har vi mycket kvar att göra, det Ludvika – som sedan sommaren kan växa på bredden och på djuingår i ett joint venture mellan japet, säger Tobias Hansson som är panska Hitachi och ABB – deltog platschef för Hitachi ABB Power även ABB:s robotverksamhet Grids i Ludvika. liksom Ericsson, Telia och konAllt började i Almedalen sultbolaget Afry plus Chalmers, sommaren 2019, där träffades Smarta Fabriker och ABB:s indubland annat ABB:s dåvarande strigymnasium. Temat för mötet Sverige-vd Johan Söderström, var smart och digital produktion. Erik Josefsson från Ericsson och – Istället för att gå brett trattaTobias Hansson. de det ned till att göra ett – Det var mycket panelprojekt i en av fabrikerna debatter och diskussioner i Ludvika, säger Tobias så där bildades intresset. Hansson. Sen är det lite av vårt DNA Det handlar om uppatt jobba med utveckling. kopplade skruvdragare i Nästa steg blev en transformatorfabriken i workshop hos Ericsson i Tobias Hansson Ludvika där ungefär 200

14

personer tillverkar lindningskopplare till krafttransformatorer. Operatörerna får en visuell signal, det lyser grönt eller rött efter åtdragningen, och dessutom går data till affärssystemet. I och med att projektet var begränsat gick det fort att komma igång. – Vi var i gång i slutet av första kvartalet i år. E R I C S S O N S TO D F Ö R det 5G-redo nätet som är byggt med så kallade Radio Dots, små radioenheter som används för att förtäta mobilnätet men också kan användas för att bygga privata nät som i Ludvika. Telia har tillhandahållit spektrum och Afry har varit med i projektledningen. – Att det är ett privat nät höjer säkerheten, det är en viktig del

för oss. Sen störs det inte av externa nätproblem. Men att koppla upp maskiner är i sig inget nytt påfund i Ludvika, det har gjorts på olika sätt under åren både med tråd och trådlöst. Tråd är tillförlitligt men oflexibelt när man möblerar om i produktionslinan medan wifi visserligen ger flexibilitet men inte är robust, uppkopplingen kan försvinna korta perioder utan att man förstår varför det händer. – I mångt och mycket har vi nu byggt en plattform att växa vidare från, vi har lång lista med tänkbara saker att ge oss på. H A N D D ATO R E R L I G G E R nära till hand och en annan sak som diskuteras är att styra belysningen på ett smartare sätt så att den tänds automatiskt när man går in i ett rum och släcks när det inte längre är någon kvar. Dessutom skulle man kunna styra ventila­ tionen beroende på närvaro. Funktioner av den här typen ger helt nya möjligheter att sänka energiförbrukningen. Det har visserligen funnits teknik för att koppla upp den här typen av uppgifter men det har handlat om isolerade öar. Med ett 5G-redo nät och den plattform Hitachi ABB Power Grids skapat kan man koppla ihop allt i affärssystemet. – En annan spännande applikation är att fjärrstyra olika processer som att värma upp ugnar eller för att torka. F Ö R E TAG E T H A R I N T E velat koppla den här typen av anläggningar via wifi eftersom tillförlitligheten och säkerheten varit för dålig. Även om anläggningar som torkugnar inte flyttas runt ger 5G flexibiliteten att flytta eller snabbt addera sensorer. – Vi har tidigare testat möjlig­ heten att vara jour på distans, men där har vi inte gått hela vägen eftersom vi inte kunnat garantera tillgängligheten och säkerheten, säger Tobias Hansson. En annan sak som diskuterats i projektgruppen är positionering eftersom det skulle kunna ge ytterligare spårbarhet när man vet exakt var ett visst arbetsmoment är utfört. – Listan på tänkbara idéer framåt växer bara.

PER HENRICSSON per@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

TEMA: EMS, PRODUKTION & BYGGSÄTT

THE EPIC SPLIT:

Handelskriget accelererar flytten från Kina Budskapet i Johan Nylanders färska bok The Epic Split är rättframt. Vi befinner oss i samma position som skådespelaren JeanClaude Van Damme i Volvos reklamfilm från 2013. Skillnaden är bara att boken handlar om att USA och Kina håller på att separera. Det hjälper inte att gå ner i split, vi måste välja sida.

P

recis som i lastbilstillverkaren Volvos reklamfilm är den vidgande klyftan mellan USA och Kina en långsam process, men allt fler företag tvingas fundera över sitt förhållande till Asiens jätte och konsekvenserna av att ha sin tillverkning där. Lite tillspetsat kan man säg att det handlar om den fria världen och demokrati mot en enorm marknad med 1,4 miljarder männi­ skor, AI-forskning och infrastrukturprojekt som Belt and Road. Företagen kommer att tvingas välja sida eller skapa separata organisationer för de två marknaderna där produkter för Kina utvecklas av kineser i Kina medan det omvända gäller för USA. Bjässar som ABB kan klara av den balansakten, men mindre företag tvingas välja sida. Men separationsprocessen började långt före Trump och har bland annat drivits av ökande löner som gjort att grannländerna numera är billigare, skriver Johan Nylander. År 2000 kostade en arbetare i Kina 0,46 dollar per timme, i USA var det 25 dollar. Lönerna i Kina har ökat med 15 procent per år medan produktiviteten bara ökat med 10 procent per år. Samtidigt finns en omfattade byråkrati och brist på öppenhet plus att skatterna på arbetskraft är de högsta i regionen. Resultatet har blivit att mycket ­produktion redan har lämnat landet. Det märks i fabriks­ staden Dongguan där Johan Nylander möts av tomma lokaler som letar efter nya hyresgäster.

I B O K E N G E R H A N T VÅ E X E M P E L på företag som bytt strategi långt före Trump – Adidas och Nike. Adidas har halverat tillverkningen av skor i Kina sedan 2010. Konkurrenten Nike hade tidigare större delen av tillverkningen där, idag återfinns den i Vietnam. Men det är inte bara tillverkning av skor, leksaker och enkla prylar som flyttat. Det kanske mest högprofilerade exemplet inom elektronikindustrin är Samsung som

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

stängde sin sista mobiltelefonfabrik i Kina i slutet av 2019. Över tio år tidigare, 2008, öppnade företaget den första mobiltelefonfabriken i Vietnam, ditlockad av låga löner och subventioner. Idag tillverkas cirka 60 procent av Samsungs mobiler i landet eller 150 miljoner per år. Så sent som i juli öppnade Samsung en megafabrik i Indien med kapacitet för 120 miljoner telefoner per år. 2014 fanns det bara två mobiltelefonfabriker i landet, idag finns det hundratals. I augusti i år meddelade det koreanska företaget även att företagets sista fabrik för bärbara datorer i Kina bommar igen. Motivet är att sänka kostnaderna i kombination med den ökade spänningen mellan USA och Kina. Värt att komma ihåg är att Samsung haft fabriker i Kina under mer än 30 år och kommer att fortsätta tillverka i landet, om än i en mindre skala. A N D R A E L E K T R O N I K F Ö R E TAG som flyttat ut produktionen av mobiltelefoner är Asus, LG och Sony. Intressant att notera är att Apple fortfarande inte gjort några större förändringar utan kör vidare med Foxconn i Kina. Flytten från Kina har också eldats på av olika nationella initiativ. Exempelvis har Trump gjort en stor sak av att försöka återindustrialisera USA. Ett bolag som hörsammat är Apple som startat en liten fabrik för Mac Prodatorer i Texas medan kontraktstillverkaren Foxconn lovat att dra igång en stor fabrik för LCD-paneler i Wisconsin. Det storstilade projektet som skulle ge uppåt 13 000 nya jobb ser dock mest ut att bli en tumme. Även Kinas närmaste grannar har olika program för att locka tillbaka industrin. Japan har exempelvis avsatt 2,2 miljarder dollar för att förmå de inhemska företagen att flytta produktion från Kina. Runt hälften av de företag som nappat har tagit hem den till Japan resten har flyttat till länder i Sydost­ asien som Vietnam, Myanmar och Thailand. Även Sydkorea är inne på samma spår. Företag som flyttar hem produktion kan räkna med olika subventioner och bidrag. Enligt koreanska media som boken citerar finns det 3,7 miljarder dollar som öronmärkts för uppgiften. 2016 lanserade Taiwan en ambitiös plan

kallad the New Southbound Policy för att minska beroendet av Kina. I början 2019 sjösatte regeringen en treårsplan för att locka hem produktion från Kina. Det gäller alla områden inklusive elektronik, mekanik, medicinteknik och förnybar energi. 18 månader senare hade taiwanesiska företag ansökt om 33 miljarder dollar i stöd. Initiativet uppges ha lyft landets BNP med 2,73 procent i fjol. Dessutom skapas tiotusentals nya jobb som dessutom kräver kvalificerad arbetskraft. Trump har hällt ytterligare bränsle på brasan det senaste året genom att införa straffskatter på vissa produkter som importeras från Kina. Dessutom har pandemin visat på sårbarheterna i försörjningskedjorna. Men det finns också mindre spektakulära faktorer som driver på förändringen. Boken lyfter fram faktorer som att miljökraven i Kina blir allt striktare plus att landets rege­ ring hellre vill se en ekonomi baserad på kvalificerade jobb än lågbetalda fabriksarbetare. PER HENRICSSON per@etn.se

Johan Nylander är en ­prisbelönt ­journalist, författare och föreläsare som bevakar Kina och Asien från Hong Kong. Han har medverkat i bland annat CNN, Forbes och Dagens Industri. För tre år sedan gav han ut en bok om innovations­mekkat Shenzhen och i september i år kom The Epic Split. FOTO: ALLAN NYLANDER Bägge finns på Amazon.

15

SHUT TERSTOCK

TEMA: EMS, PRODUKTION & BYGGSÄTT

När slår vi i värmetaket? Elektroniken blir hela tiden kompaktare och kraftfullare vilket samtidigt gör den varmare. Det nystartade nätverket Cool Sweden Initiative vill öka kunskapen om thermal management för att förhindra att vi slår i nästa värmetak.

K

ylningsproblematiken och värmeutvecklingen är en ödesfråga. Vi hade en situation för ungefär 15 år sedan när alla försökte springa ikapp med klockfrekvenser. När det slog i värmetaket kom multicore. Men utvecklingen har inte stannat. Digitaliseringen gör att vi är på väg mot nästa värmetak. Vår förmåga att skjuta fram det genom att vara bättre på att kyla bort problemet kommer att vara ett kritiskt konkurrensredskap. Det säger Jussi Myllyluoma som har jobbat med elektronikkylning – thermal management – under mer än 20 år på bland

16

annat Nolato, EG Electronics, Siemens och Avnet. För ett år sedan kontaktade han Magnus Svensson på innovationsprogrammet Smartare Elektroniksystem för att dra igång ett arbete kring elektronikkylning på nationell nivå. – Det här måste upp på bordet, vi måste börja jobba med frågan. Resultatet blev CSI, Cool Sweden Initiative. – Det var mitt arbetsnamn, ingen kom på något bättre. Även om Smartare Elektronik­ system tog in CSI under sitt paraply finns det ännu så länge ingen finansiering. CSI nyttjar

bara innovationsprogrammets resurser för att hålla aktiviteter och få ut sitt budskap. Ett första möte och workshop för att dra igång CSI hölls i januari. – Det kom personer från både Ericsson och Saab och andra svenska elektronikföretag; det fanns deltagare från företag som både konsumerar och producerar elektronikkylteknik, liksom från institutioner och akademin. Jag ställde frågan: ”för att kunna ta fram nästa generation av elektronik, vad ser ni för trösklar?”.

att kylbehovet kommer att se ut på några års sikt. Precis som med så mycket annat inom elektronikområdet är vi i Sverige nästan helt beroende av import av kylpastor, fläktar och andra produkter som behövs för att hantera värmen. Tillverkarna finns framförallt i Asien och USA så hur både USA och Kina agerat protektionistiskt och politiserat handelsrelationer till andra länder, i kombination med pandemin har effektivt visat att det inte går att fullt ut förlita sig på den internationella handeln. – Corona visar att inte ens EU är stabilt när insatserna blir R E S U LTAT E T B L E V en diger lista på höga. Jag ser därför ett saker som industrin uppbehov av att öka både lever som hinder. Planen den inhemska kompevar att ha ett andra möte i tensen och förmågan, april, men pandemin har säger Jussi Myllyluoma. förskjutit det till den 10 Det finns bara en november. handfull svenska företag – Vi ska vaska fram som tillverkar produken problembild, hur Jussi Myllyluoma ter för kylning av elekindustrin förväntar sig ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

TEMA: EMS, PRODUKTION & BYGGSÄTT tronik. Polymerföretaget Nolato Silikonteknik gör värmeledande interfacematerial och Smart High Tech, grundat av ­professor Johan Liu på Chalmers, utvecklar elektronikkyllösningar baserade på grafen. Webra i Enköping har en patenterad teknik för att tillverka effektiva kylflänsar med extrusion, medan Comptech arbetar med ett nytt sätt att gjuta aluminium som möjliggör både legeringar och strukturer som är effektivare på att leda bort värme. Det finns några exempel till; många av dem små och me­ delstora eller i en uppstartsfas. – Men vi har exempelvis inga företag som gör fläktar, heat pipes eller Peltierelement, så det finns många luckor i vår inhems­ ka teknikpalett. S A M T I D I G T Ä R H A N snabb med att påpeka att det inte är någon vits att starta ett nytt bolag som tillverkar standardprodukter. – Vi måste hitta på någonting nytt så att vi höjer oss ett snäpp. Det är sådant jag skulle vilja hjälpa till med att dra igång och

där skulle Rise kunna hjälpa till. Forskningsinstitutet skulle kunna ta sig an området på samma sätt som det arbetar med exempelvis EMC-frågor eller tillförlitlighetsproblem. Det finns ett visst överlapp med det senare området eftersom hög temperatur gör att elektroniken slutar att fungera eller i värsta fall förstörs. Men värme kan också skapa andra problem. Exempelvis ergonomi – en alltför varm produkt blir otrevlig att hålla i. – Sen är det många komponenter som tappar i verkningsgrad när de blir för varma, med försämrad energieffektivitet som följd. Det gäller exempelvis lysdioder. Även färgkalibreringen i skärmar är temperaturberoende och bruset ökar i bildsensorer med stigande temperaturer. I många halvledarkretsar finns inbyggda temperatursensorer som sänker ­klockhastigheten när temperaturen blir för hög, så även funktionen blir ­lidande. ­Sedan påverkar thermal manage­

ment även i­ ndustridesign, liksom vår förmåga att konstruera lätta, kompakta eller materialsnåla lösningar, och mycket annat. – Tillförlitlighet är bara en sjättedel av thermal management så det behövs någon som tar upp handsken och gör något med det. Jag försöker vara denna någon, säger Jussi Myllyluoma. D E N E N D A H Ö G S KO L A N han känner till som har en utbildning i thermal management är KTH men intresset bland studenterna är lågt. – Hans Havtun på KTH gör tappra försök att erbjuda en kurs i elektronikkylning med några års mellanrum. Den går väl ungefär en gång vart fjärde år. Det är inte fler som efterfrågar den, ofta är det industrin som skickar studenterna. – Jag tycker det borde vara obligatoriskt för ingenjörer som avser verka inom elektronikindustrin, i varje fall en trepoängskurs så man vet vad det handlar om.

Att kännedomen om problemet inte är mer spridd innebär att intresset också blir lågt, vilket förklarar att det inte arrangeras några mässor eller konferenser på temat i Sverige om inte den årligen återkommande europeiska konferensen Therminic råkar hållas här. – Tittar man i USA så hittade jag ett dussin återkommande mässor. Några av dem är allmänna medan det stora flertalet fokuserar på thermal management inom något specifikt område som exempelvis rymden eller militära tillämpningar. – Vi ser oss själva som ett framstående land, men här har vi en blind fläck. PER HENRICSSON per@etn.se

FAKTA Mer information om CSI, Cool Sweden Initiative finns på Smartare Elektroniksystems hemsida.

Pre-Provisioned Security Solutions Within Reach Trust Platform for the CryptoAuthentication™ Family

The Trust Platform for the CryptoAuthentication™ Family enables you to integrate hardware-based secure key storage with pre-configured or preprovisioned devices for any low- mid- and large-sized device deployments. Three platform options allow you to choose exactly the authentication model that fi ts your system needs: Trust&GO is pre-provisioned with default certificates and keys; TrustFLEX is pre-configured with the most common authentication use cases and allows you to use your preferred certificate authority; and TrustCUSTOM offers you a fully customizable solution.

Key Features

Trust&GO - pre-provisioned TrustFLEX - pre-configured with the most common use cases • TrustCUSTOM allow you to dial in your customization needs • Common criteria JIL-rated high secure key storage • •

www.microchip.com/TrustPlatform The Microchip name and logo and the Microchip logo are registered trademarks and CryptoAuthentication is a trademark of Microchip Technology Incorporated in the U.S.A. and other countries. All other trademarks are the property of their registered owners. © 2020 Microchip Technology Inc. All rights reserved.MEC2318A-ENG-04-20

TEMA: EMS, PRODUKTION & BYGGSÄTT

Här är gänget som tog hem Stora Leanpriset 2020. De är alla sin egen kvalitetschef.

Amerikanska Stoneridge är underleverantör till fordonsindustrin med nio fabriker i världen. En ligger i Örebro – den likt övriga fabriker har extremt tuffa krav på sin produktivitet. Genom tydligt mål, där alla är sin egen kvalitetschef, levererar den svenska fabriken på topp. Nyligen prisades den för sitt framgångsrika Leanarbete.

A

tt sätta en exakt tidpunkt för när det hela började är inte möjligt, men år 2008 visade Stoneridge med hela handen att Lean är framtiden. Företaget anställde en global Lean-koordinator. – Innan dess arbetare vi med delar som idag ingår i Lean, men det hette inte Lean, säger Cecilia Hägg, som är fabrikschef på Stoneridge i Örebro.

18

Inspirationen kom från kunderna inom fordonsindustrin, som i sin tur tittade mycket på hur Toyota arbetade. Det japanska företaget utvecklade nämligen en arbetsstrategi efter andra världskriget som uppmärksammandes för drygt 40 år sedan när amerikanska MIT jämförde olika biltillverkare världen över. I samband med det myntades uttrycket Lean production. – Vår nya Lean-koordinator gav oss en push. Han kom med en liten metodbok som hjälpte oss i början, säger Cecilia Hägg, och förklarar: – I företagets andra fabriker var han på plats och hjälpte till rent praktiskt. Vi var väl kanske inte det största problemet, vilket innebar att vi fick göra mycket av jobbet själva. Sett i backspegeln blev utmaningen väldigt positiv. Genom eget arbete har Örebroteamet skapat en stark drivkrafts att ständigt vilja lära sig nytt. Här har man lärt sig att den snabbaste

vägen inte alltid är den bästa. En viktig ingrediens i framgångs­ receptet är istället att testa sådant som inte gjorts tidigare. – Jag tror att en av våra styrkor är just att vi vågar testa, säger Cecilia Hägg. – Exakt, så är det. Sen konstaterar vi om det blev som vi tänkt, ja eller nej. Blir svaret nej funderar vi på vad vårt nästa steg är, vad vi ska göra för att det ska bli bättre, poängterar Mikael Sterner, ­produktionschef på fabriken. S J Ä LVA G R U N D E N i Lean handlar om tre aspekter: kunden, ägarna och medarbetare. Det handlar om att leverera det kunden vill ha till så låg kostnad som möjligt, och det med engagerade medarbetare som trivs på jobbet. Det involverar alla aspekter som håller kunden nöjd, från en bra kostnadsbild, till flexibilitet, hög kvalitet, snabb leverans och annat. Örebrofabriken har 25 tillverkningslinor som sätter ihop mekanik, elektronik och mjukvara till produkter som exempel-

CECILIA HEDSTRÖM

Vi jobbar med att bli lite Cecilia Hägg

Mikael Sterner

vis instrumentpaneler som visar hastigheten, färdskrivare eller system där kameror och moni­ torer ersätter backspeglarna. När en fordonstillverkare kanske enbart har en produktionslina, finns här en mängd. Det har gjort att produktionslinorna visserligen byggts enligt grundprinciper som finns, men är anpassade efter en specifik produkt. Alla Stoneridge fabriker har under tio års tid haft samma tuffa krav – att ligga på tio procents produktivitetsökning varje år. Örebroteamet har tillåtits att göra det på sitt sätt, och levererat. Förbättringsarbetet handlar mångt och mycket om att ta bort avvikelser, eller en störning. En störning kan till exempel vara en maskin som inte går bra. ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

TEMA: EMS, PRODUKTION & BYGGSÄTT FAKTA

FAKTA

Stoneridge utvecklar och tillverkar elektroniksystem för fordon. Företaget har huvudkontor i Novi utanför Detroit och cirka 4 300 anställda världen över. Totalt finns nio fabriker varav tre ligger i Europa: i Örebro, Tallinn och nederländska Barneveld. I Örebro har Stoneridge 190 anställda som tillverkar avancerade elektroniksystem till stora företag som Volvo, Daimler, Renault, Scania, MAN och DAF. I Sverige finns även divisionen Stoneridge Electronics, med rötter i

CECILIA HEDSTRÖM

Stoneridge i Sverige och världen Ericsson och kontor i Stockholm. För fem år sedan var cirka 80 pro­cent av det som tillverkas i Örebro­fabriken konstruerat vid Stockholms­ kontoret. Så är det inte längre. Däremot är en konstruktion fortfarande oftast ledd från det svenska kontoret eller kontoret i Tallinn. Stoneridge har tio utvecklingskontor runt om i världen med olika expertisområden. I Stockholm och Tallinn sitter större delen av företagets konstruktionskompetens inom instrument för fordon.

Stora Leanpriset till Örebrofabriken Stoneridges förbättringsarbete i den egna fabriken i Örebro drog det längsta strået när vinnaren av Svenska Leanpriset 2020 avslöjades i mitten av oktober. För Örebroteamet är priset uppskattat, och det uppfattas som ett bevis på att även andra ser att personalen gör ett bra jobb. – Det är ett härligt kvitto på att vi gör rätt och bra saker, och att vi ska jobba på i samma riktning framöver, säger Mikael Sterner spontant. Det är tydligt att Leanpriset betyder mycket på flera sätt för den svenska verksamheten i Örebro. – För alla på fabriken i Örebro är

det jättekul att vinna pris. Det är en bekräftelse på att vi är duktiga och effektiva, säger Cecilia Hägg. Samtidigt är priset en intern fjäder i hatten eftersom alla företagets fabriker jobbar med Lean. – De andra kan visserligen inte tävla, eftersom de inte ligger i Sverige, men priset bevisar ändå att Örebrofabriken lyckats bra även när experter som kommer utifrån tittar in och bedömer verksamheten. Tre företag gick till finalen av Svenska Leanpriset 2020. Förutom Stoneridge var det kontraktstillverkaren Delta Nordic med fabrik i Örnsköldsvik och läkemedelstillverkaren BBI Healthcare i Gnesta.

bättre varje dag Genom att hålla produktionslinan störningsfri blir arbetsmiljön bra och leveransen kan ske i tid. Det blir win-win på alla fronter. – Det är en ständig balansgång mellan att hålla kunden, ägarna och sin personal nöjd. Vi försöker balansera detta genom att involvera alla i förbättrings­ arbetet. Men det handlar inte bara om att alla ska vara involverade, vi vill ha ett resultat när alla är involverade. Inom Lean är ett engagerat ledarskap väsentligt. Alla ledare måste tala samma språk, och driva arbetet i samma riktning med målet att bli lite bättre varje dag.

En grund i förbättringsarbetet är att hela tiden arbeta med att optimera in- och utflödet i fabriken. På samma gång som ett snabbt genomlopp i fabriken är viktigt är det också viktigt att ha ett snabbt förlopp från det att ett problem upptäcks till att det är löst. Ö R E B R O FA B R I K E N består av två större avdelningar – den ena arbetar med ytmontering, den andra med slutmontering. Båda drivs i treskift och på varje avdelning finns alltid en individ på plats som kan hjälpa till om någon har ett problem. – Tidigare kallade vi det

” Med långsiktig inriktning på lokal överlevnad i en hårt konkurrensutsatt bransch har Stoneridge AB i ­Örebro skapat en leankultur där närvarande chefer och engagerade medarbetare framgångsrikt uppfyller de krävande kundernas krav. Enkelhet, digitalisering och visualisering är ledord då den tillåtande ledningen utmanar medarbetarna att prova sig fram till vinnande koncept och utökade affärer.” Juryns motivering när priset gick till Örebrofabriken

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

team­ledare, som många andra, men idag säger vi skiftsupport. Vi tycker att det passar bättre eftersom de arbetar närmast produktionslinorna och deras ansvar är att stötta sitt skift under arbetet, säger Mikael Sterner. Ordbytet kan tyckas trivialt, men är viktigt eftersom rollen inte innebär att styra och tala om vad andra ska göra. Med en ”teamleader” på plats blir det lätt så att övriga i teamet inte känner att de leder sitt eget arbete. – Alla som kommer till jobbet vet vad de ska göra, och de är sin egen kvalitetschef. Det betyder att alla stoppar linan när det behövs. Ingen väntar på att någon annan säger att något inte är rätt. Däremot kan alla behöva stöttning och hjälp om det uppstår ett problem, säger Cecilia Hägg. S K I F T S U P P O R T har också i uppgift att följa upp arbetssätt, så att alla följer överenskommelser. Likaså är det skiftsupport som kommu­ nicerar vad som skett från ett skift till ett annat.

En del i Lean är att på olika sätt ta bort slöseri. Det kan exempelvis handla om att inte slösa bort tid, material eller kompetens.

Egentligen handlar alla ledar­ funktioner om att skapa rätt förutsättningar för en smidig produktion, eftersom produktionslinorna är det enda fabriken tjänar pengar på. Här ingår att se till att maskinerna är stabila till att personalen har rätt kompetens. – Vi är där för att supporta de som jobbar i produktionslinorna för det är produktionsgruppen som ser till att det kommer ut produkter, säger Cecilia Hägg. – Ett problem ska lösas direkt. Inte sättas på en lista som någon ska titta på senare. Av det vi hade problem med igår, är det mesta löst idag. ANNA WENNBERG

anna@etn.se

19

TEMA: EMS, PRODUKTION & BYGGSÄTT

Förra året fick Luleå tekniska universitet förtroendet att koordinera Europas största projekt för att automatisera och digitalisera industrin. Jerker Delsing, professor i industriell elektronik vid LTU, är koordinator för det treåriga projektet med en budget på nära 950 miljoner kronor. Här berättar han om läget i projektet vid halvtid.

nJ ER Föd KER D d: 1 ELS 957 ING Yrk i e U : me ell e Prof å e . l e s tek ktro sor i nisk nik ind v u a i s Bor d uni ver Luleå tri:P site Hob iteå. t . b Dol y/Intr mä d tala esse: J s n av v tare i b g: Vär akt. l in 2 l 017 indpro ds­ . vnin g

Han dirigerar europeisk industri mot digitalisering S

mart produktion, eller Industri 4.0, lockar med positiva effekter som lägre produktionskostnad, energiförbrukning, materialförbrukning och miljö­ påverkan samtidigt som produktiviteten ökar. – Det gör att automation blir väldigt viktigt för att kunna möta de stora utmaningarna vi ser i samhället på alla nivåer. Från Sverige- till Bryssel- och FN-nivå, säger Jerker Delsing. En huvudvärk för företagsledningarna i dagens industriföretag är bristen på inter­ operabilitet – alltså hur system utbyter och använder information som de får från varandra. Det är den utmaningen som det pågående projektet Arrowhead Tools gett sig på. Fram tills idag har automationssystem byggts på ett visst sätt. Det finns en standard, kallad ISA-95, som i stort sett alla fabriker världen över är byggda med i åtanke. Alla stora automationsföretag som exempelvis Siemens, Schneider, ABB, Valmet, Honeywell och General Electric levererar en mängd olika system, som dessutom ofta är skräddarsydda för en fabrik. – Företagen bygger olika pyramider. En för hur du driftar fabriken, en för hur du underhåller din fabrik, och så vidare, men varje bit lever i sin egen värld. De kan inte prata med varandra speciellt bra, och de är väldigt dyra att ändra i, säger Jerker Delsing, och adderar: – Mitt favoritexempel, som jag får berätta om, är Volvo som skulle flytta en uppkopplad skruvdragare 15 meter från en arbetsstation till en annan. Det var en operation på sex månader och som kostade en miljon svenska kronor. Anledningen var att systemet hos Volvo bestod av en mängd delsystem ihopbyggda under mycket lång tid. Varje delsystem är en egen

20

monolit som enbart göra en speciell sak, och ingen var helt säker på hur allt var implementerat. Därför var Volvo tvingat att testa om hela sitt automationssystem innan företaget vågade drifta det efter att skruvdragaren bytt plats. – I stort sätt alla producerande företag ­sitter i samma sits idag. Det vi givit oss på nu är att radikalt minska det vi kallar enginee­ ring cost, alltså kostnaden för att ändra i ett system och testa det. Projektet arbetar med att använda det som kallas tjänsteorienterad arkitektur, som ursprungligen kommer från IBM. Hölje över det gamla Det amerikanska företaget utvecklade arkitekturen redan på 1970-talet när företaget insåg att det hade sju stycken olika datorarkitekturer och operativsystem som inte kunde kommunicera med varandra. Sedan dess har även stora företag inom finansvärlden börjat använda det. – Nu är vi framme vid att man ska kunna an-

vända detta ända nere på individuella sensorer och på en mängd olika nivåer i produktion. Bildligt talat ska det nya läggas som ett hölje över det gamla, som inte ska behöva förändras. Genom höljet ska gamla system kunna leverera och ta emot den information som de behöver ha för att kunna göra sin uppgift. De olika systemen ska vara oberoende av varandra, och även lätta att integrera. – Tidigare har man skrivit kod som innebär att olika delar talar med varandra. I detta läge ska de olika delarna istället utväxla tjänster med varandra. Tjänsterna placeras i ett tjänsteregister, sen behövs bara en så kallad orkestrering för att få delarna att tala med varandra. Resultatet heter Arrowhead Framework. Det är en plattform, i form av open source, som är byggd i en arkitektur som är baserad på den tjänsteorienterade arkitekturmodellen. I dagsläget fångar plattformen in nästan hela ISA95-strukturen och mycket stora delar av den tyska arkitekturmodellen för smart industri, RAMI 4.0.

FAKTA

Treårigt industriprojekt Arrowhead Tools är ett treårigt industriprojekt med uppgift att bana väg för smidigare digitalisering och automation i Europa. Projektet har en budget på 91 miljoner euro. Det startade år 2019 och ska pågå till sommaren 2022. Från Sverige medverkar Volvo, Boliden, Lindbäcks Bygg, Lundqvist Trävaru, Podcomp, BnearIT, och Equa, medan Bosch, Philips, Mondragon och Infineon är exempel på välkända europeiska deltagare. Totalt deltar 53 europeiska företag från bland annat fordons-, gruv-, elektronik- och

mjukvarubranschen, liksom 28 universitet och forskningsinstitut. Projektet finansieras av de företag och länder som deltar, samt ECSEL-JU som ingår i Horizon 2020. Vinnova står för den svenska delen. Arrowhead Tools bygger vidare på automationsprojektet Arrowhead som startade 2013 och pågick till 2017. Det hade en budget på 68 miljoner euro och där började lösningar för att säkra interoperabilitet för automationssystem att tas fram. Luleå tekniska universitet leder det pågående projektet, liksom det tidigare.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

” I framtiden kan man tänka sig att maskiner även kan göra affärer”

– Hittills har vi tagit fram en referensimplementation av denna arkitektur som idag fungerar som en integrationsplattform som håller på att valideras i över 20 industriella användarfall. Just nu sker det på Volvo och Boliden, men även halvledarföretaget Infineon liksom Bosch som också är djupt inblandat. En ny version till jul Tanken är att Arrowhead Framework ska bli en plattform för hur industrier i framtiden bygger sina specifika automationslösningar. Flera versioner har redan släppts. Den senaste heter version 4.2.0, men innan jul ska nästa ut, version 4.3. Målet är att släppa version 5.0 innan projektet är avslutat. – Vi började att validera data från små automationsexempel för att utvärdera potentialen redan för några år sedan. Trots att koden då var betydligt mindre kunde företag visa att de tjänade mycket tid på att använda den, säger Jerker Delsing och ger ett exempel: – I ett fall som handlar om energiautomation i en fastighet gick man ifrån att behöva mellan fem och sex arbetsdagar till 6–8 timmar för att bygga en helt ny lösning till en kund. Ett arbete som just nu pågår för fullt är att inlemma Arrowhead Framework under stiftelsen Eclipse Foundation. Förutom att plattformen byter namn till Eclipse Frame­work håller hemsidan på att byggas om. – Vi är mitt i detta. Om allt går som det ska kommer den nya hemsidan att släppas i mitten av december. Steget till Eclipse är vitalt. Dels garanteras en långsiktig förvaltning och en aktiv vidare­ utveckling av koden, dels garanterar organisationen att den tillgängliga versionen inte

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

innehåller kod som ett företag inte får lov att använda. – Det blir mycket lättare för ett industriföretag att använda sådan kod, jämfört med i stort sätt alla andra opensource-lösningar. Det är jätteviktigt för industrin, påpekar ­Jerker Delsing. Arrowhead Tools är inte ensamt om att rör sig i den tjänsteorienterade riktningen. Det finns en handfull liknande satsningar, visar en analys som gjorts inom projektet. I Europa existerar det tre. Förutom Arrow­ head, märks ytterligare ett EU-initiativ kallat FiWare och ett tyskt som heter BaSyx. Till det kommer tre inom datorindustrin i Nordamerika samt ett inom bilindustrin – ett moderniserat Autosar. – Arrowhead Framework är det enda av de nämnda som idag har interoperabilitet som en fundamental funktionalitet. I de andra finns det inte på samma sätt, och i flera fall inte alls. – Dessutom är Arrowhead egentligen också det enda som klarar att hantera reglerloopar med realtidskrav. Visserligen klarar även Autosar det, men bara med vissa speciella teknologier som man är låsta till.

nämnts, att radikalt minska det man k­ allar engineering cost. Här handlar det om att definiera och utveckla ett större antal verktyg som kan användas. Det betyder att projektet brottas med frågor som: ”Hur ska enskilda system konfigureras?” och ”Hur skapar man kod automatiskt från en systemdefinition?” – Det går att få en maskin att skapa nödvändig kod själv. Det är en utmaning, men vi har redan kod som kan generera kod och göra detta helt dynamiskt utan att en människa måste vara involverad. I framtiden kan man tänka sig att maskiner även kan gör affärer, säger Jerker Delsing, och adderar: – Kod som kan bygga skalen runt existerande gamla maskiner finns också. Vi har nyligen släppt videofilmer på Youtube som visar hur man gör detta. Det är framförallt folk i Sverige och Tyskland som har samarbetat kring detta.

Kod som skapar kod Även säkerheten påstås vara väldigt väl inbyggd i plattformens grundstruktur. Den är placerad på varje enskilt mjukvarusystem, som kan ligga på allt från en minimal inbyggda system till en större maskin. Fast även om mycket redan är gjort, finns det fortfarande en hel del kvar innan projektet avslutas den sista juli 2022. En pågående utmaning är, som redan

På Youtube finns en Arrowhead-kanal, som successivt ska uppdateras med pedagogiska filmer. Där finns till exempel en film där det går att se hur ett tänkt företag har byggt automation mellan ett antal olika produktionsplatser i bland annat Sverige, Spanien och Tyskland. I en annan video presenteras Arrowhead Framework (på väg att bli Eclipse Framework) kortfattat på drygt två minuter, medan ytterligare en video ger en mer teknisk bild på drygt en kvart. För att hitta filmerna kan du googla: Eclipse Arrowhead Youtube.

ANNA WENNBERG anna@etn.se

FAKTA

Arrowhead på Youtube

21

TEMA: EMS, PRODUKTION & BYGGSÄTT

Svensk rymddator i molnet ovan molnen Uppsalaföretaget Unibap tycker att framtidens satellitdata ska skapas i molntjänster. Amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa gör tummen upp och förbereder ett test.

D

et ligger åtta års utveckling bakom den rymd­ anpassade dator från Uppsala som Nasa snart skjuter upp i omlopp. Den ska testa ett nytt koncept: satellitdata som molntjänst. Satelliter av idag är typiskt konstruerade av en specifik användare för en specifik uppgift. Men det pågår en spännande utveckling mot adaptiva satelliter som kan programmeras att utföra helt nya uppdrag efter uppskjutningen. Det passar bra med Unibaps specialitet: rymdanpassade kraftfulla x86-datorkort. De pluggas in som satellitens egen server bland övriga komponenter. Tidigare datorer från Unibap har flugit i rymden i flera olika projekt sedan 2016. Den totala volymen är blygsam med jordiska mått mätt – cirka hundra exemplar – men det gör ändå Unibap till en av Sveriges största rymddatorleverantörer.

22

Poängen med att använda x86 är dess enorma ekosystem av mjukvara. – Det flygs andra x86:or i rymden idag, men det är snarast i blindo – går det så går det, beskriver företagets vd Fredrik Bruhn. Unibap adresserar grundligt rymdens strålningsproblem. Processorer träffas av högenergi­ partiklar som introducerar fel. Det händer även på jorden, trots skyddet från jordens magnetfält, men i rymden blir felfrekvensen magnituder större. S T R Å L N I N G E N B E K Ä M PA S av Unibap både i hård- och mjukvara. Den tekniska grunden är svensk och kommer från rymdforskning och kommersiell teknik för robusta kort. Stråltester antyder att Unibapkortet IX5 kommer att drabbas av driftfel varannan eller var tredje dag. En grov tumregel är att var 20:e driftfel kräver större

åtgärder, som en omstart. Efter Nasas uppskjutning av IX5 vet vi mer. Vitsen med att lägga tung datorkraft som IX5 i omloppsbana är att det finns situationer då det är effektivare att bearbeta data på plats istället för att skicka ner rådata till jorden. Det kanske tydligaste exemp­ let är realtidsdata. Ett berömt exempel är en noggrann satellit­ kartläggning som gjordes av en översvämningskatastrof. Problemet var bara att kartan levererades när situationen var överspelad. Bredbandig överföring av satellitdata är nämligen kostsam och innebär långa fördröjningar. Överföringen måste vänta tills satelliten är ovanför en mark­ station. Efter nedtankningen ska data bearbetas och därefter kan till sist en analys levereras. Med databehandling av jordbilderna direkt i satelliten öppnas möjligheten att istället

kunna skicka koordinater för katastrofen i realtid. Revolutionen inom maskininlärd bildanalys har gett konceptet ytterligare en knuff. AI-kraften i IX5 är något som Unibap lyfter fram. Den har en fyrkärnig 28 nm AMD Series G med 128 gpukärnor, en Microsemi SmartFusion2-FPGA och 2,5 Gbyte RAM. Dessutom har Unibap – i likhet med andra rymdprojekt just nu – adderat förstärkning i form av Intels AI-bildanalyskrets Myriad, som konstruerades för smarttelefoner men visat sig tåla rymdmiljön. M E D I X 5 G Å R U N I B A P in i en ny fas. Den och dess mjukvaru­plattform är omtalade som en intressant modell för framtidens jordspanande satelliter. Flera parallella utvecklingsspår driver utvecklingen framåt. Småsatelliter och specialiserade sensorer skjuts upp i ­rymden, och satelliterna vill börja kommunicera med varandra i hög bandbredd via laser. Detta öppnar möjligheter för samarbetande satelliter och nya typer av satellittjänster. Unibaps datorkort kan inte

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

TEMA: EMS, PRODUKTION & BYGGSÄTT bara bidra med beräkningskraft utan också med orkestreringen av dessa tjänster. KO R T E N H A R FÅT T en ny mjukvaruplattform för ändamålet kallad Spacecloud Framework, utvecklad tillsammans med den europeiska ­rymdorganisationen ESA. Ramverket bygger på en enkel insikt: varför hitta på egna lösningar för satelliternas automatisering, när det redan finns väl beprövade programmeringsmodeller för de moln som drivs av förtag som Amazon och Microsoft. – Vår serverinfrastruktur ser precis likadan ut som om du sitter på jorden. Du kan utveckla direkt på din laptop, mot AWS eller Google och du kan använda Python, Tensorflow – vad du vill, berättar Fredrik Bruhn. x86:an i IX5 kör en modifierad Ubuntu Linux och ovanpå den laddas Spacecloud Frame­work. Den 4 november höll Unibap ett första utbildningstillfälle på sitt ramverk, med 34 registrerade deltagare. Tanken är att användaren ska kunna ladda hem verktygen och sedan snickra ihop en egen app för satellitdata. Där finns färdiga moduler som kan kombineras med varandra. Till dem kan du även addera egenutvecklade moduler. E N S PAC E C LO U D -satellit kan därefter i omloppsbana växla mellan appar för olika uppdrag till olika kunder allteftersom den passerar över olika områden. Apparna är inte ens begränsade till att använda data från satellitens egna sensorer. Det finns moduler som ger dig data från andra satelliter, från UAV:er längre ner eller från en markstation. Alla talar IP-protokollet med varandra – ett Internet i rymden med satelliter som noder. I alla fall i Nasas test – det här är ju ny teknik. Ännu är det exempelvis bara ett fåtal objekt däruppe som har IP-adresser, även om det är starka namn, som Internationella rymdstationen och Space X:s satellitkonstellation Starlink, som idag består av hundratals satelliter men ska bli tiotusentals. Unibap har självt inga IPadresser i rymden ännu. – Men det kommer att bli

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

Efterföljaren till Unibap IX5 kommer att heta IX10 och höjer prestandan genom att växla till en nyare 14 nm AMD-processor.

vanligare och vanligare. IX5 gör snart sitt rymddop med Nasa. Den ska pluggas in i en jordbrukssatellit med hög precision. Sådana används för att läsa av hur grödor mår, vilket syns i olika IR-våglängder. Sjuk majs kan bli tio grader kallare. Andra grödor har andra mätprofiler – SLU forskar exempelvis på potatisblast. P R E C I S I O N S J O R D B R U K görs idag en hel del via drönare men samma information kan fås ur en satellit – vilket är dyrt. Men utvecklingen går mot småsatelliter

vilket sänker tröskeln för att ha råd att göra precisionsjordbruk. Tillämpningen ger en bra illu­stration av hur ett rymdmoln kan fungera. Användningen av småsatelli­ terna betyder att det går att skjuta upp fler satelliter. Och de kan dessutom använda mer specialiserade sensorer, som ger högre precision inom ett special­ område. Dessa småsatelliter skulle i Unibaps Spacecloud kunna orkestreras till en delad resurs. Användare kan pricka för sina favorituppsättningar av sensorer

och använda dem när de passerar över just deras jordplätt. Andra användare kanske skapar egna appar som kombinerar data från olika satelliter i en kedja. Unibaps Spacecloud möter inte bara intresse från Nasa utan har även fått en stor licenstagare, Moog, som tillverkar rymdfar­ kostkomponenter för bland annat styrning och framdrivning. Moog utvecklar egna kortformat för större satelliter på Unibaps IX5-design. E N E F T E R F Ö L J A R E till IX5 kommer snart att släppas. IX10 uppgraderar till AMD Ryzen V1000 och Microsemi PolarFire. Det betyder att prestanda skruvas upp på alla fronter jämfört med föregångaren IX5. Poängen i Coremark, Linpack, och Clpeak ökar cirka 5, 10 respektive 20 gånger. Liksom tidigare kan den bära med sig ytterligare acceleratorer, som Intel Myriad eller Google Coral.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

AI I RYMDEN

Inte bara Unibap Idén att skicka upp satelliter som är flexibla och kan programmeras för nya uppdrag, finns inte bara hos Unibap. ESA-satelliten Phisat 1 (Φ-SAT-1) är ett aktuellt exempel. Den har en unik passagerare – samma neuronnätskrets från Intel som Unibap just adderat till sin rymddator – Myriad 2. Det är första gången ESA skickar upp en AI-krets i rymden. Myriad 2 var aldrig medvetet konstruerad för rymden, men klarade ett test i slutet av 2018 då den utsattes för strålning under 36 timmar. Då blev den plötsligt högintressant inom diverse utvecklingsspår med namn som Space AI, Spacecloud och Satellite-as-a-Service. Phisat 1 sköts upp i omlopp från Franska Guyana den andra september tillsammans med ytterligare 52 småsatelliter i storlekar som skokartonger. Den snurrar nu på 530 km höjd i 28 000 km/h. I Phisat 1 är Myriad 2-kortet monterat på Hyperscout 2, en kamera från nederländska Cosine. Det är en så kallad hyperspektral kamera. Sådana mäter intensiteter från fler frekvenser än de tre som kommer ur en vanlig färgkamera, vilket är den typ av bild som Myriad 2 normalt analyserar. Hyperscout 2 mäter synlig ljus och frekvenser nära infrarött. I likhet

Även ESA tror på ”satellit-som-tjänst” och bygger en bildanalyssatellit med ett neuronnät som kunden kan omprogrammera i omloppsbana.

med andra nya rymdkameror gene­ rerar Hyperscout 2 massor av data. Maskininlärning kan vara räddningen. Sensordata kan analyseras i satelliten av neuronnät och deras klassificeringar kan sändas ner istället för rådata. Myriad 2:s första rymduppdrag blev att identifiera de cirka 30 procent av Hyperscout 2-bilderna som är oanvändbara eftersom att de täcks av moln. Idén är att helt låta bli att skicka ner dem. Under detta första uppdrag skickades bilderna ner ändå, för betygsättning. I efterföljaren Phisat 2 ska Myriad 2 kunna laddas med andra neuron-

nät för andra klassificeringsuppdrag. Den ska till och med kunna göra träningen i omloppsbana. När satelliten flyger över ett område med skogsbrand kan den mäta och rapportera utbredningen. Över havet kan den ladda ett annat nät som lokaliserar miljöolyckor eller kapade skepp. Över skogar och odlingar kan den kartlägga jordfuktighet och tillväxt. Över is kan den samla klimatdata, som istjocklek och utbredning av smältdammar. Och ytterligare appar med andra neuronnät kan laddas upp.

23

VISHAY

TEMA: EMS, PRODUKTION & BYGGSÄTT

Effektiv och miljövänlig härdning med UV-dioder

24

i den del av ­spektrum som det mänskliga ögat inte uppfattar. Det innebär bland ­annat lasrar, IR- och UV-dioder liksom detektorer.

som behövs för att förbränna, rena eller destillera gaserna gör att användningen av dessa kemiska additiv inte är effektivt och dessutom onödigt komplicerat. En grundläggande uppgift under härdningen är att övervaka och styra tillverkningsprocessen av kompositmaterial. Man behöver särskilt titta på viskositeten eftersom övergången från flytande till fast ska ske samtidigt i hela volymen. Övervakningen beror på olika fysiska eller kemiska egenskaper som bestäms med rheologiska, termiska eller dielektriska analyser men också med spektroskopi eller ultraljud. Om man istället härdar med ljus, värme eller strålning blir det inga ångor från lösningsmedlen och därmed inga föroreningar. Vid strålningshärdning har man en blandning av

EX

Alain Bruno Kamwa är ansvarig för optokomponenter

PE R

IKEL

V I D T E R M I S K H Ä R D N I N G används ofta agenter bestående av ett hartsbaserat bindemedel, ett organiskt lösningsmedel, pigment, fyllmedel och tillsatser. I det här fallet förångas lösningsmedlet och lösningen härdar. En nackdel är att det uppstår brandfarliga gaser och små dammpartiklar. Den extra ­energi

Av Alain Bruno Kamwa, Rutronik

R TA T

S

nabb torktid, ingen kontaminering och hög kvalitet; kraven på industriella tryckprocesser, liksom vid limning och coating i industrin, ökar ständigt. Dessutom måste man alltid ta hänsyn till miljökraven. Samtidigt blir talesättet ”tid är pengar” allt viktigare, särskilt i produktionen. Effektiva, miljövänliga och underhållsfria härdnings- och torksystem är oersättliga för att snabba upp processen och där spelar den senaste generationens UVdioder en viktig roll. När man tillverkar polymermaterial pratar man om härdning och torkning. Härdningen beskriver alla processer där man får en fast slutprodukt utgående från en flytande lösning. Under härdningsprocessen blandas monomer och oligomer. Resultatet blir en tredimensionell polymer. Man skiljer mellan härdning med eller utan kemiska tillsatser.

monomer och oligomer där man kan addera pigment. I den här lösningen kan man normal utesluta lösningsmedel helt och hållet vilket medför att volymen före härdning är identisk med den man får efter härdningen. I N F R A R Ö D VÄ R M E A N VÄ N D S I N T E bara för att torka material. Det fungerar även för att ­mjuka upp och deformera plaster. Fördelen med IR-strålning är att den kan avge energi vid exakt den våglängd som respektive material absorberar och sedan omvandlar till värme. Metoden är väldigt selektiv vilket innebär att den är väldigt effektiv när man bara behöver värma små områden. Värmen överförs utan fysisk kontakt, med hög effekt och på några sekunder. Härdning med strålning baseras på kort-

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

TEMA: EMS, PRODUKTION & BYGGSÄTT

E N S TO R F Ö R D E L med UV-härdning är att det går snabbt. Dessutom minskar den accelererade härdnings- eller torkningsprocessen antalet fel och defekter. Insekter, damm eller partiklar har ingen chans att landa på ytan och försämra resultatet. UV-energi ger unika interaktioner med många olika material vilket gör att det går att skapa produkter med helt nya egenskaper. Detta har gjort UV-härdning till förstahandsvalet när styrka, hårdhet, hållbarhet, motståndskraft mot kemikalier liksom miljö­ hänsyn, energieffektivitet och lägre kostnader efterfrågas. Den snabbare cykeltiden har också betydelse för golvytan i fabriken. Eftersom produkterna inte behöver lagras tillfälligt, innan de går vidare till nästa steg, går det att spara golvyta. D E T F I N N S O L I K A T YP E R av UV-lampor för att torka eller härda, vilken man väljer beror av vad man vill åstadkomma. I UV-lampor med medelhögt tryck sker en elektrisk urladdning som får kvicksilver och ädelgaser att blanda sig vilket skapar ett plasma. I det här tillståndet blir en stor del av det elektromagnetiska spektrum som kvicksilvret avger UV-ljus. Områdena UVC (240– 270 nm) och UVA (350–380 nm) når toppvärden vad gäller intensitet. Det är dessa områden som ger den snabba härdningen.

VISHAY

vågigt UV-ljus eller elektronstrålar. Fotoner som skapas med högintensivt UV-ljus genererar en fotokemisk reaktion som gör att oligomer och prepolymerer kopplas ihop. Av den här anledningen blandas utvalda material till beläggningar, lacker, bläck och limmer med önskade egenskaper. •  Flytande beläggningar, lacker, bläck och limmer omvandlas nästan momentant till fast form. •  Härdningsprocessen är snabb och utvecklar ingen värme, vilket gör att den fungerar på värmekänsliga substrat. •  När materialen kopplat ihop och är korrekt härdade har de en bra fysisk och kemisk motståndskraft.

Lågtryckslampor som också baseras på kvicksilver ger UVC-strålning med en effekttopp runt 254 nm, men de arbetar på lägre temperaturer och med mindre spänning än lampor med medelhögt tryck. Den här typen av lampor används vanligen för desinfektion eftersom bakterier, virus, sporer och frön absorberar UVC-ljus vilket bryter deras DNA/ RNA-strängar. Detta förhindrar att de förökar sig och är en optimal lösning mot multiresistenta mikroorganismer.

rar behovet av konstant övervakning. Eftersom lysdioder har extremt lågt termiskt motstånd har de väldigt hög verkningsgrad. Ta Stanleys serie NDU1104ESE som exempel, dioderna i den kan ge en effekt på 1 W vid 3,6 och 0,5 A. Jämförbara produkter som Liteons LTPL-C034UVGxxx och Lextars PU88S05 V0 avger en effekt på 1,5 W. Vishay har nyligen lanserat en av de kraftfullaste och mest effektiva UVA-dioderna baserad på InGaN. VLMU3520-xxx-060 och VLMU3520-xxx-120 har en belysningsvinkel på 60° respektive 120°. De genererar en effekt på 2 W med 3,4–3,5 V och en strömförbrukning på 1,25 A.

TAC K VA R E S I N E F F E K T I V I T E T och mångsidighet har UV-dioder upplevt en exponentiell tillväxt inom UV-härdning. Förklaringen stavas AlGaN som började användas i dioderna vid millennieskiftet. Till det kan man lägga ett EU-direktiv (EU Packaging Directive 94/62/EC) från 2019 som begränsar användningen av bläck med tungmetaller plus de ständigt stigande energipriserna vilket driver fram effektivare och hållbarare alternativ för härdningsprocessen. Tillverkare som Stanley, Lextar, Vishay och Liteon har UVA-dioder med fem olika våglängder: 365 nm, 375 nm, 385 nm, 395 nm och 405 nm. Tack vare dessa kan tillverkningsprocessen skräddarsys vilket elimine-

Är du medlem i

E F T E R S O M D E T I P R I N C I P inte genereras några farliga partiklar eller flyktiga kolväten vid användning av UV-dioder är de ett förstahandsval för alla miljömedvetna. UVA-dioder är ett särskilt lämpligt val när man ska skydda metalldelar mot korrosion med en beläggning eftersom de ger ett bättre skydd. Tekniken är även att rekommendera när man ska torka eller härda plastbeläggningar eller lackera träföremål som möbler och golv liksom vid limning och i 3D-skrivare och tryckprocesser. n

?

SER, Sveriges Elektro- och Data- och IT-ingenjörer, är intresseförening för yrkesverksamma. SER arrangerar föredrag, studiebesök och seminarier, bygger kontaktnät mellan medlemmar och intressanta företag. I medlemskapet ingår Elektroniktidningen samt medlemstidningen Elteknik. • Energiseminarium på RISE i Mölndal, den 20 augusti 2020. • SER 2020 samarbetar med SWEDSOFT, en förening för företag och organisationer verksamma inom programvaruutveckling. • SER 2020 är medlem i EUREL, Convention of National Associations of Electrical Engineers of Europe. Läs mer på www.ser.se eller mejla oss på ser@ser.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

25

26

Av Mattias Andersson, Mtek Industry

IKEL

A

tt investera i så kallad hård auto­ mation är ofta en tilltalande lösning för produkter med höga volymer och en mogen, etablerad teknik. Hård automation hanterar vanligtvis en specifik, repetitiv uppgift med låg variation och är en investering som troligen lönar sig över produktens livscykel om volymerna är tillräckligt höga. Det är däremot svårare att göra ett strategiskt bra val för automation tidigare i produktlivscykeln, när volymerna är lägre och inte har samma tekniska mognad. Fram tills nu har man tenderat att välja manuellt arbete istället för automation i övergången från prototyp till massproduktion. Men med flexibel automation förändras spelplanen för tillverkning helt. Produkt- eller teknologilivscykeln är en metod som används av högteknologiska industrier för att urskilja förändringar i produktions- och marknadsförhållanden. När produktens teknologi utvecklas, kommer kravställningen relaterat till produktegenskaper, design, pris och service också att för-

PE R

R TA T

Flexibel automation förändrar spelplanen för tillverkning

EX

TEMA: EMS, PRODUKTION & BYGGSÄTT

Mattias Andersson är vd och grundare av Mtek Industry.

Han har arbetat inom elektronikindustrin de senaste 20 åren och drivit en mängd projekt för stora tillverkare och produktägare. Han är också medförfattare till fyra böcker om design och tillverkning inom elektronikindustrin.

ändras, vilket påverkar distributionskedjan och ett bolags strategi. Produktlivscykeln är därför ett viktigt koncept att ta hänsyn till när man definierar affärs- och automationsstrategier. Att hitta rätt automationslösning genom produktlivscykeln är nyckeln till att skapa en så kostnadseffektiv produktionsprocess som möjligt. Historiskt sett har alternativet till ­automation tidigt i produktlivscykeln varit manuellt arbete. Fördelen med detta är att det är flexibelt och konfigurerbart. Det är relativt lätt att dela ut nya uppgifter och flytta operatörer i takt med att behoven i produk-

tionen förändras. Men så är inte fallet med traditionell, hård automation. Den är stel och svår att omplacera och förändringar innebär ofta stora omkostnader. I O C H M E D U T V E C K L I N G E N av kollaborativa robotar och mjukvarudefinierad robotik, finns idag ett alternativ till både traditionell automation och manuellt arbete, nämligen flexibel automation. Genom att använda flexibel automation på rätt sätt kan tillverkare kostnadseffektivt automatisera tillverkning under hela produktens livscykel – från prototyp till massproduktion. Det förkortar

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

TEMA: EMS, PRODUKTION & BYGGSÄTT utvecklingsarbetet och tar bort behovet av att designa om produkten när den kommer in i de senare stadierna av sin livscykel, eftersom design för automated assembly (DfA2) har tillämpats från början. Flexibel automation har många av de fördelar som manuellt arbete ger. Rätt använt, blir det enkelt att flytta automationslösningen till lämplig plats i produktionslinjen (där den behövs för skiftet), för att arbeta med uppgifter som tidigare utförts av en operatör. Om man dessutom använder en mjukvarudefinierad metod, kan nya uppgifter och nya konfigurationer laddas ner direkt till roboten. Detta skiljer sig mycket från hur traditionell, hård automation fungerar och liknar mer en operatör som fått uppdaterade arbetsinstruktioner. Den kollaborativa roboten blir den fysiska representationen av mjukvarumodellen och kan omedelbart börja arbeta med de uppgifter som är aktuella. Kollaborativa robotar med mjukvarudefinierad robotik ger en ökad flexibilitet och blir en hybrid av fast automation och en manuell operatör, med samma effektivitet och låga kostnad som för en traditionell automatiserad lösning, även tidigt i produktlivscykeln. Mteks flexibla automationslösningar används idag hos olika tillverkare. Ett exempel är en av världens största elektroniktillverkare som har vår lösning MCell Insertion i sin fab­

rik i Rumänien. MCell Insertion är en mjukvarubaserad robotlösning framtagen för hålmontage. I fabriken står ett antal av ABB:s kollaborativa robotar Yumi och monterar komponenter som kondensatorer, reläer och kopplingsplintar på mönsterkorten. D Å VA R J E P R O D U K T som skall monteras är unik (gällande mönsterkortets utformning, vilka komponenter som skall monteras och var dessa skall placeras), används Mteks mjukvara för att enkelt definiera robotens plock och placeringsmoment samt rörelse­mönster. Genom att ladda in produktens egenskaper (mönsterkortets design, referens­ positioner, komponenter, etc) i mjukvaran från existerande filer (Gerberformat eller ODB++) kan nya program för nya produkter tas fram mycket snabbt och enkelt av automationsavdelningen lokalt på ­fabriken. Komponentinformationen används dessutom för att automatgenerera designen på feedrar som används för att mata cellen med komponenter. Robotarna och komponentstationerna är mobila och kan flyttas runt i fabriken till den monteringslina där de behövs för tillfället. Roboten använder både sin känsel och syn (kamera) för att förstå den nya platsen och var de olika arbetsobjekten finns som feederar, monteringsyta, mönsterkort, etc.

Att komponentstationerna är mobila möjliggör dessutom snabba produktomställningar genom att enkelt byta komponentvagn och genom mjukvaran informera roboten om vilken produkt som skall monteras. Detta går att integrera med existerande orderplaneringssystem. Monteringen sker ofta i anslutning till ett transportband innan våg- eller selektivlödningen. Robotarna arbetar normalt tillsammans med operatörerna som laddar linan med nya paletter och kort. För att hantera variationen i processen har Mteks mjukvarulösning en inbyggd inlärningsprocess som automatiskt lär sig de absoluta positionerna för en komponent på ett kort, hanterar variation på paletter samt mönsterkortets position på transportbandet. En flexibel, dynamiskt och mjukvarudefinerad lösning som MCell Insertion möjliggör en högre mix av produktionen samt automation redan under tidigare faser i produktlivscykeln då samma fysiska automationscell kan användas när volymerna ökar. En stor del av den flexibla automationens framgång är att förenkla tillverkningen och ge organisationen möjlighet att utnyttja hela lösningens kapacitet och att låta lösningen anpassas till de förändringar som sker när produktmix och volymer förändras under produktlivscykeln. n

Från Idé till Produkt Elektronikdesign, EMC test, Produktion Utveckling Hårdvara Mjukvara

Produktion

SMD Hålmontering Slutmontering

EMC

Ackrediterat lab Filter design Filterproduktion

Test

Klimat Mekanisk

KEMET Electronics AB • Thörnblads väg 6 • 386 90 Färjestaden • Telefon 0485-563900 • www.kemet.com/Dectron

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

27

NYA PRODUKTER

Utveckla för 64bitars Risc V

Snabb 64-bitars Risc V

n PLATTFORM Sifive släpper ett Linuxkort på sin vassaste Risc V-processor – nu kan du på allvar börja utveckla inbyggda system på en generell Risc V-plattform.

Det har gått sju kvartal sedan Sifive släppte Hifive Unleashed – historiens första Linuxkort baserat på en 64-bitars Risc V-processor. Nu släpps efter­ följaren – Hifive Unmatched. Här kan du optimera Linux, portera ett operativsystem, ett programbibliotek eller en kompilator till Risc V. Eller göra någon annan maskinnära utveckling. Kanske utveckla ett komplett inbyggt system på Linux? U N L E A S H E D är ett utvecklingskort i Mini-ITX-format kring FU740 som är en systemkrets på 1,4 GHz från Sifive. På FU740chipet sitter multikärnan U74MC som består av fyra stycken U74-cpu:er och en S7-cpu. Det

sistnämnda är en realtidskärna som monitorerar systemet. Alla fem cpu:erna är 64-bitare och delar koherent på 2 Mbyte L2cache. Vill du utveckla för realtid kan L1- och L2-cache konfigureras till deterministiskt SRAM. Alltsammans är konstruerat av amerikanska Sifive som drivs av några dem som skapade den öppna cpu-arkitekturen Risc V. Också Unmatchedkortets konstruktion är öppen källkod. Processorn har en prestanda på 2,9 DMIPS/MHz eller 4,9 CoreMark/MHz. Den skulle teoretiskt kunna driva en billig Chromebook till exempel. Och vill du bygga en sådan Chrome­book – eller något 64-bitars inbyggt system – har du härmed fått Unmatched

att experimentera på. Kortet har USB, gigabit Ethernet och en PCIe x 16-anslutning som kan ta ett grafikkort. Här finns också M.2 M-Key och EKey för NVMe- och Wifi-kort. M I N N E T Ä R PÅ 8 Gbyte DDR4 och 32 Mbyte quad SPI flash. Det medföljer ett bootbart Micro SD-kort laddat med Yocto, Open Embedded Linux och utvecklingsmiljön Freedom U-SDK. Priset är 665 dollar vilket är två tredjedelar av priset på föregångaren Unleashed. Leveranserna startar detta kvartal.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

n REKORD Micro Magic i Sunnyvale påstår sig erbjuda världens snabbaste 64-bitars Risc V-kärna. Den ska kunna prestera 13 000 Coremark i 5 GHz matad med 1,1 V.

Klockad med 4,25 GHz ger den 11 000 Coremark på 0,8 V, effektförbrukningen ska då vara 200 mW. Micro Magic grundades 1995, köptes upp 2000, och återstartades år 2004 och består av en grupp erfarna chipkonstruktörer. Företaget erbjuder egenutvecklade CAD-verktyg optimerade för prestanda och 3D-konstruktion – stackat och interposer. Företaget erbjuder även konsulttjänster och som synes IP-kärnor. JAN TÅNGRING

jan@etn.se

TDK mäter avstånd med ultraljud De flesta ultraljudssensorer som används idag består av två delar gjorda i ett piezoelektriskt material, en skickar ut signalen den andra tar emot. – Vår modul är extremt kompakt. Den använder samma piezokeramiska enhet för att sända och ta emot ljudsignalen, och har en inbygg asic som levererar en digital signal till kundens ECU, När det japanska företaget utsäger Marco Storck, marknadsvecklat den nya sensormodulen ansvarig på TDK, och påpekar: har siktet från start varit inställt – Två delar gör inte bara att på olika industritillämpningar. Den har gjorts robust och kan till helheten blir större, utan det finns också risk för att exempel­ exempel användas på stationära vis trådarna som kopplar eller autonoma robotar för att samman dem fungerar som mäta avstånd eller detektera oönskade antenner. närvaro, eller för att mäta volym Modulen kan mäta avstånd i en tank. från 12 cm till 200 cm, Tekniken som används med en vinkel på 60 är klassisk Time-ofgrader. Likaså kan den Flight (ToF) – en ljudpuls detektera flera objekt skickas ut, ekot tas emot samtidigt inom mätomoch tiden det tar för ljudet rådet. Enligt TDK unatt gå fram och tillbaka dertrycker den sidolober blir ett mått på avståndet mycket väl däremot säger Marco Storck till det som reflekterat. n SENSORER Japanska TDK har utvecklat en sensormodul som mäter avstånd med hjälp av ultraljud. Den har inbyggd asic, är liten, robust och avsedd att användas i tuffa industrimiljöer, där den även kan detektera närvaro.

28

Skiss på mätprincipen. Sändar- och mottagardelen nyttjar samma piezo­ elektriska enhet. Den både skapar rörelsen i membranet som skickar ut pulsen och tolkar rörelsen i membranet när pulsen kommer åter.

företaget inget om noggrann­ heten i en mätning. F Ö R U TO M A S I C E N har modulen två inbyggda minnen: ett förprogrammerat EPROM och ett RAM som en kund kan använda för att anpassa modulen för en specifik tillämpning. – Den kan även detektera att något finns på ett avstånd närmare än 12 cm, men för att det ska vara möjligt att dra nytta av krävs att mjukvaran utvecklas ytterligare, säger Marco Storck. Modulen har ett hölje i aluminium som skyddar mot damm och vätska. Diametern är 15 mm

och höjden 13 mm och den väger 2,3 gram. En stor fördel med denna typ av sensor är den låga energiförbrukningen. Denna enhet drar också bara 5,5 mA vid 12 V. De första proverna har just släppts, medan volymer beräkna komma under nästa år då de även kommer att börja säljas via företagets distributörer. – Under de kommande åren planerar vi att lansera en andra generation med samma funktioner som denna, men som kan användas i vatten och gas, säger Marco Storck. ANNA WENNBERG

anna@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

NYA PRODUKTER

En istället för två n INTEGRATION Amerikanska Diodes har ­lanserat en dubbel 40V-­ Mosfet som ryms i en 3,3 x 3,3 mm kapsel och är kvalificerad för fordonsindustrin. Det är industrins första i sitt slag, hävdar företaget.

Den nya transistorn – DMT­47­ M2LDVQ – är fullt AEC-­Q100kvalificerade. Det innebär att den kan ersätta två diskreta Mosfetar i många fordonstilllämpningar, vilket spar kortyta. Diodes menar att den exempelvis passar att användas i allt från elektrisk styrning av sätesinställning till avancerade förarassistanssystem (ADAS). DMT47M2LDVQ ­innehåller två stycken Mosfetar med industrins lägsta Rds(on); enbart 10,9 ohm vid spänningen 10 Vgs och en drain-strömmen på 30,2 A. Det låga motståndet håller ledningsförlusterna på ett minimum då enheten exempelvis används vid trådlös laddning eller i motorstyrning. Nykomlingen finns att köpa och kostar 0,45 dollar styck vid köp av 3 000 enheter. Den kommer kapslad i PowerDI 3333-8, som Diodes självt utvecklat. Kapslingen gör enligt företaget att det går att utveckla sluttilllämpningar med högre effekttäthet än då två diskreta transistorer används. ANNA WENNBERG anna@etn.se

Skräddarsydd mekanik för elektronikprodukter.

www.blomdahls.com

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

Referensdesign för flexibel fabrik i realtid n INDUSTRIKOMMUNIKATION De elektriska egenskaperna hos sensorer måste kunna justeras både snabbt och på distans för att en modern fabrik ska vara effektiv. Maxim Integrated har lanserat en referensdesign som kommu­ nicerar över IO-Link och har adderat extra flexibilitet genom analoga in- och utgångar som kan konfigureras via mjukvara.

Dagens fabriker måste kunna utnyttjas optimalt – tidseffektivitet är ofta helt avgörande för dess överlevnad. För att effektivisera i fabriken utnyttjas uppkopplade sensorer och ställdon som kan styras på olika sätt. IO-Link är som klippt och skuret för detta, menar Maxim.

IO-Link är en dubbelriktad punkt-till-punkt-förbindelse som används för att ansluta sensorer och ställdon till en styrkrets. Det handlar alltså om en industriell standard utvecklad för kortdistanskommunikation. Maxim anser sig vara en ledande leverantör av IO-Linktransceivers. N U H A R F Ö R E TAG E T släppt MAXREFDES177#, en referensdesign som i stort består av IO-Linktransceivern MAX22515, en energisnål Atmelprocessor och MAX22000 vars in- och utgångar kan konfigureras med mjukvara. MAX22000 består av en 24-bitars AD-omvandlare och en 18-bitars DA-omvandare vars i in- och utgångar kan aktiveras i

farten samtidigt som spänningseller strömmode kan ställas in. Genom sina konfigurerbara IO:s drar kretsen hälften så mycket effekt, samtidigt som den är hälften så stor, jämfört med närmaste konturerande lösning hävdar Maxim. T R A N S C E I V E R N MAX22515 ger ett skydd mot snabba pulser (surge) motsvarande ±1,2 kV/500 ohm. Den ryms i en WLP som är 2,5 × 2,0 mm, vilket gör den till industrins energisnålaste och minsta i sitt slag. Maxim påstår att den är hela 67 procent mindre än närmaste konturerande lösning. Hela referensdesign upptar inte mer än 61 × 25 mm.

ANNA WENNBERG anna@etn.se

En Zynq för andra vågens 5G n ALLT HÅRDARE Mindre programmerbar logik men fler hårda block för 5Gradion. Så kan man beskriva Zynq RFSoC DFE, den senaste medlemmen i Xilinx familj med systemkretsar som ska ta plats i de 5G-produkter som rullas ut nästa år.

– Vi har avvikit från den tidigare strategin för att få ned effektförbrukningen och öka integrationen, säger Gilles Garcia på Xilinx. Zynq-familjen var ursprungligen en FPGA-krets där en mindre del av kiselytan upptogs av två Arm-kärnor plus att man kunde få snabb kommunikation med omvärlden. Under årens lopp har de hårda blocken fått ökat utrymme för att lyfta prestanda, bland annat har det kommit en modell med AD- och

DA-omvandlare för rf-tillämpningar. – Den version som kom 2018 gick upp till 4 GHz och sitter i många av de tidiga 5G-produkterna i bland annat Sydkorea. F Ö R AT T I N T E E R S ÄT TA S av asicar när volymerna nu ökar har Xilinx tagit fram hårda block för hela mottagar- och sändarkedjan plus att frekvensområdet ökat till 7,125 GHz (FR1). I Zynq RFSoC DFE, där DFE står för DFE, Digital Front End, upptas de

större delen av kiselytan medan den programmerbara logiken får spela andrafiolen. Samtidigt är kretsen designad så att det går att koppla bort alla hårda block och ersätta dem med kod som körs i den programmer­ bara logiken. Det öppnar för att hantera utvecklingen de nya versioner av 5G-standarden som släpps en gång per år men också produkter som behöver anpassas för en viss marknad eller til�lämpning. K R E T S E N S TÖ D J E R en bandbredd på 400 MHz över åtta frekvensband i både upp- och nedlänken (8T8R). För högre frekvensband, det vill säga FR2, kan ger kretsen en mellanfrekvensbandbredd på 1600 MHz.

PER HENRICSSON per@etn.se

29

NYA PRODUKTER

Andra generationens optoisolerade kraftprob n TEST & MÄT En femtedel i storlek, enklare att ­använda och bättre prestanda. Så beskriver Tektronix den andra generationen av IsoVu, företagets oscilloskopsprobar med elektro-optisk sensor.

Genom att isolera oscilloskopsproben optiskt går det att höja dynamiken dramatiskt och därmed se små fenomen som annars döljs i bruset. Tekniken kallas IsoVu, lanserades i den första versionen 2016, och passar perfekt för krafttillämpningar. Nu kommer en ny generation kallad TIVP, som bara är en femtedel i storlek och dessutom har bättre prestanda.

Precis som första generationen baseras den på en elektro-optisk sensor som konverterar den elektriska signalen i probspetsen till en optiskt modulerad signal. Därmed blir testobjektet elektriskt isolerat från oscilloskopet. Systemet har fyra stycken lasrar, en optisk sensor, fem optofibrer och avancerad teknik för återkoppling och styrning. Även kraftmatningen av proben sker via en optisk fiber. M E N H J Ä L P AV IsoVu går det att mäta små differentiella signaler ner till 5 mV, även när de ligger överlagrade på två likadana signaler med en amplitud (common mode voltages) upp till ±50V. Den större dynamiken i den nya versionen underlättar den praktiska användningen i och med att man inte behöver byta probspetsarna lika många gånger för att mäta över ett visst spänningsområde. Proben finns med en bandbredd på 200 MHz, 500 MHz och 1 GHz där fiberkablarna är tre eller tio meter långa.

Priset på den billigaste modellen har sjunkit från 12 000 dollar till 9 000 dollar. PER HENRICSSON per@etn.se

Spelar in rf-signaler med intelligens n SELEKTERAR Ofta väljer man att spela in så breda frekvensband som möjligt för att hitta det man letar efter vilket kräver mycket lagringsutrymme och bli tidsödande att gå igenom. Svenska Novator Solutions har tagit fram en lösning där fördefinierade masker gör att bara det man letar efter spelas in. Dessutom lagras varje händelse i en separat fil.

I somras släppte Stockholmsföretaget Novator Solutions en uppdaterad version av sitt PXI-baserade system Munin 1005-IF som sömlöst spelar in mellanfrekvenssignaler upp till 600 MHz. Nu följer företaget upp med ett system som gör den första gallringen på egen hand. – Oden 3001 är baserad på ett nytt koncept som gör att bara signaler av intresse sparas till disk. Den nya lösningen

vänder sig till alla som behöver övervaka spektrum utan bemanning och spara okända signaler och störsignaler för senare analys, skriver Carsten Watolla i ett email till Elektroniktidningen. ÄV E N O D E N är PXI-baserat och finns i två modeller med ett frekvensområde från 16 kHz till 14 GHz eller 26,5 GHz. Största realtidsbandbredden är 765 MHz, men upp till 3,6 GHz är den begränsad till 320 MHz. Det går att skapa triggvillkor i form av masker och det finns 128 kanaler med digitaliserare som klarar hela realtidsbandbredden. Nöjer man sig med 200 MHz kan man öka antalet digitaliserare till 1024. Oden finns med integrerad lagring, men för den som har större behov kan man koppla in Raid-diskar upp till 184 Tbyte.

PER HENRICSSON per@etn.se

Risc V-krets för smart trådlöst ljud n LJUDKRETS Den Risc V-baserade trådlösa ljudkretsfamiljen TLSR9 från kinesiska Telink har god prestanda både på klassisk signalbehandling och artificiell intelligens. Orsaken är att den stöder DSP-profilen P för Risc V, vilket den är först med.

Trådlösa hörlurar och mikrofoner är möjliga tillämpningar för TLSR9 vid sidan av annan bärbar batteridriven trådlös elektronik – och gärna produkter med inbyggd intelligens. Smartklockor och trådlösa högtalare är andra exempel på tillämpningar som Telink hoppas på. En trådlös hörlur kan använda

30

TLSR9 dels för klassisk signalbehandling som brusreducering och ekokancellering, dels för röststyrning. Bluetooth 5.2, Zigbee 3.0, HomeKit, 6LoWPAN och Thread är de radioprotokoll som stöds. Ljudformat som stöds är SBC, OPUS, AAC, och LC3. Aktiv brusreducering baserad på multipla mikrofoner finns som tillval. K R E T S A R N A Ä R BYG G D A kring en Risc V-cpu – 32-bitaren D25F från taiwanesiska Andes. Det är den första Risc V-cpu som stöder DSP-profilen P. Andes har varit drivande inom standardiseringen av P, som ännu inte är spikad. DSP-instruktionerna ger

D25F en hög prestanda på mönsterigenkänning. Exempelvis är den 14 gånger snabbare på att göra bildigenkänning med hjälp av det artificiella neuronnätet Cifar 10. Cpu:n kan klockas upp till 96 MHz och har en prestanda på 2,59 DMIPS/MHz eller 3,54 CoreMark/MHz. Rörledningen är på fem steg. Den har 256 kbyte SRAM och 1 eller 2 MB Flash. U TÖ V E R AU D I O G R Ä N S S N I T T har TLSR9 AD-omvandlare, PWM, USB, I2C, SPI, UART och GPIO. På kretsen finns inbyggda säkerhetsfunktioner som AES, elliptic curve ECC, äkta slumptalsgenerator, och säkrad bootprocess.

Utvecklingskortet för TLSR9 har ingångar för två analoga ­mikrofoner, DMIC-gränssnitt för digitala mikrofoner, audioutgångar, antenn­ anslutning och mini USB.

Mjukvaran skapar du i svenska IAR:s utvecklingsmiljö Embedded Workbench V eller i Eclipse. Operativsystemet FreeRTOS stöds. JAN TÅNGRING

jan@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

NYA PRODUKTER

Micro Bit nu med ljud och pet n UTBILDNING Det brittiska utbildnings­ kortet Micro Bit (micro:bit) släpps i en ny version som adderar mikrofon, högtalare och kapacitiv pek. Det gamla kortet har producerats i drygt fem miljoner exemplar.

Micro Bit är ett krokodilklämmeoch banankontaktskompatibelt utbildningsmedel på nRF52833 – en 64MHz Arm Cortex-M4-

Prisvärd kraft på DIN-skena

krets* med flyttals­enhet, från norska Nordic Semiconductor. Det är i storlek som ett halvt kreditkort och tillverkas sedan 2016 på beställning av utbildningsradion på brittiska BBC. Kortet är utvecklat för att används i datorutbildning grundskolan. Men även proffs hittar användningar, exempelvis för att testa Bluetooth Mesh eller

som fjärrkontroll. Sedan tidigare är kortet utrustat med Bluetooth, 25 lysdioder, två programmerbara tryckknappar, accelerometer och magneto­ meter. Det programmeras i Python, Javascript eller Blocks. D E T NYA KO R T E T är bakåtkompatibelt med det gamla kortets projekt. Stöd för artificiell intelligens och maskininlärning är under utveckling – att processorn bytts från en 16 MHz Cortex M0 till en 64 MHz M4F är en av möjliggörarna. I november finns det nya kortet tillgängligt hos bland annat distributören Farnell.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Här är den nya hårdvaran i jämförelse med den gamla.

* Den första versionen använde Nordic NRF51 med en 16 MHz Cortex M0-krets – så den nya innebär ett rejält prestandalyft.

Åtta cybersäkra IoT-projekt n EXPERIMENTSATS Fjärrstyrd belysning, egen väderstation, spåra objekt på stjärnhimlen och spåra gods på lagret – det är några av de exempelprojekt som finns i en ny utvecklingssats från italienska Arduino. Alla är cybersäkrade.

Arduino Oplà är en IoT-experimentsats riktad till nybörjare. Den röda tråden är att koppla upp vardagliga objekt i hemmet. Du sätter ihop systemet från de ingående komponenterna och använder det via app, Arduinos IoT-webb eller det användar­

gränssnitt som finns i ett cirkulärt laddbart batteridrivet kort kallat Oplà Unit. Det har bland annat sensorer, en liten färgskärm, buzzer, kapacitiva touchknappar, sd-kortläsare – och 24-voltsreläer. I Oplà Unit pluggar du in det trådlösa Cortex M0+-kortet Arduino MKR Wifi 1010. Det innehåller Microchips kryptocoprocessor ATECC508A – just det – säkerhetskonstruktion är en fundamental del av denna experimentsats för nybörjare. Satsen är även kompatibel med Arduinos övriga trådlösa kort för bland annat GSM, Lora och NB

IoT över LTE, om du vill köpa till ett sådant. F YR A AV E X P E R I M E N T E N är speciellt enkla och kräver inte mycket mer än en installation. Fyra är mer avancerade konstruktioner. Inget experiment kräver lödning. Fler experiment kommer att släppas efter hand och användare kommer antagligen att dela projekt mellan sig på Arduinos community Project Hub. Arduinos moln kan tjuvåka på Amazon Alexa om du vill testa röstinteraktion. Ett års prenumeration på molnet ingår i priset, som är 99 euro.

n STRÖMFÖRSÖRJNING Kraftspecialisten XP Power har lanserat tre serier AC/ DC-aggregat som monteras på DIN-skena. De siktar på en plats i styrsystem för industrin och större byggnader.

De tre serierna DRC30, DRC60 och DRC100 ger som namnen antyder 30 W, 60 W respektive 100 W. De är kompakta och lätta, samtidigt som de enligt XP Power har låg profil och lågt pris jämfört med konkurrerande kraft­ lösningar. AG G R E G AT E N är konvektionskylda, monteras på en DINskena och har isolationsklass II, vilket gör dem enkla att installera eftersom varken fläktkylning eller säkerhetsjord krävs. Enheterna är certifierade enligt EN55032 klass B och behöver inga ytterligare filter för att klara uppsatta EMC-krav. Serien kan matas med växel­spänningar från 85 till 264 V eller likspänningar mellan 120 och 370 V. På utgången levereras en likspänning. All tre serierna går att få med utspänningarna 12 V, 15 V, 24 V och 48 V, medan de två med lägre effekt även har en 5 V-version. K R A F TAG G R E G AT E N S tempe­ra­ tur­område är angivet mellan –40 °C till +70 °C, men med viss derating vid ändpunkterna av temperaturområdet. De har en typisk verkningsgrad på 91 procent och 4 kV isolation mellan in- och utgång. De kommer med tre års garanti och finns att köpa av XP Power godkända globala och lokala distributörer.

ANNA WENNBERG anna@etn.se

JAN TÅNGRING jan@etn.se

32

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

NYA PRODUKTER

Logga in med ansiktet för tio dollar n EDGELÖSNING Dörren tar en titt på ditt ansikte och avgör om den ska släppa in dig på under en halv sekund. Identifieringen sker på plats i en IMX-systemkrets i den familj som NXP kallar Crossover.

Igenkänningen baseras på RGBoch IR-kamerabilder och ska vara motståndskraftig mot att luras av ett fotografi. Andra lösningar använder time-of-flightkameror för motsvarande skydd, så kallad liveness-detektering. Kameror, flashminne, SDRAM och styrprocessor ska ha en sammanlagd kostnad under tio dollar i vilket ingår en licens för den maskininlärda mjukvara som gör ansiktsigenkänningen. D E T H Ä R Ä R en självständig edge-­ lösning som exempelvis inte behöver skicka ansikts- eller

identitetsdata till någon server, vilket betyder att integritets­ aspekter är lättare att hantera. Systemet ska kunna byggas strömsnålt eftersom identifieringen bara tar en halv sekund, och eftersom processorn, IMX RT106F, bootar snabbt och därmed kan ligga i strömsparläge medan passerkontrollen inte används. U T V E C K L I N G S S AT S E N SLNVIZNAS-IOT kan beställas nu för 199 dollar. Med hjälp av den borde du kunna utveckla en egen implementering på ett halvår,

En vanlig Crossover

tycker NXP. IMX RT106F har ett rekommenderat pris på fyra dollar i volymer om 10 000 enheter. Den baseras på Armprocessorn ­Cortex M7, har 1 Mbyte OnChip SRAM och en prestanda vid 600MHz på 3020 CoreMark eller 1284 DMIPS. F Ö R AT T F Ö R K L A R A den höga prestandan har NXP tidigare hänvisat till att SRAM kan konfigureras till att fungera som TCM-minne, tightly coupled memory, det vill säga med samma omedelbara access som cacheminne, men direktadresserbart och deterministiskt. RT106F har en 2D-grafikkärna och stöder trådlösa protkoll som Wifi, Zigbee och Thread. Den stöder flerkanaligt ljud och LCD-skärmar upp till WXGA.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Hjärnan i lösningen är systemkretsen IMX RT106F som lanse­ rades i fjol och beskrevs som skräddarsydd för just ansikts­ igenkänning i edgetillämpningar. Tänk på ”F” som ”Face”. Den har två syskon, A och L, för röstigenkänning i moln och edge. Det enda som tycks skilja dem åt är mjukvara. I övrigt har de samma specifikationer som övriga medlemmar i den IMXstyrketsfamilj som NXP kallar ”Crossover”. Referensmanualen är identisk med de tidigare Crossovermedlemmarna, med undantag för ett kortfattat appendix som räknar upp mjukvarukomponenterna. IMX-processorer brukade köra generella operativsystem som Linux, men Crossover-familjen använder en Cortex M7 som cpu och kör ett realtids-OS, i detta fall och tidigare är det FreeRTOS. Det ger Crossoverprocessorerna goda realtidsegenskaper, som framhävs i lanseringen av den här referenskonstruktionen. Uppenbarligen krävs varken acceleratorkärna, extraminne, extrainstruktioner eller annat för att göra AI-ansiktsigenkänning och röstigenkänning i edge­ tillämpningar, alltså tillämpningar som körs på plats och inte i molnet.

Discover Our Product Portfolio ▪ Photodiodes ▪ IR Components ▪ Laser Modules ▪ Laser Diodes

▪ Fiber Optics ▪ Laser Optics ▪ Motion Control

www.lasercomponents.se 2020_LCN_Ad-Portfolio_185x135.indd 1

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

26.10.2020 10:07:49

33

NYA PRODUKTER

AI-editor talar 13 språk

Powerbox med kraft för spårväg n STRÖMFÖRSÖRJNING Den svenska kraftspecialisten Powerbox lanserar en DC/ DC-omvandlare med inspänningen 750 V för järnvägs- och industritillämpningar. Den har hög verkningsgrad över ett brett lastområde.

Den nya omvandlaren PRBX ENR500D har ett switchsteg som bygger på en vidareutvecklad resonanstopologi, och ger en typisk verkningsgrad på 95 procent över ett brett lastområde – från 20 procent till full last. Omvandlaren är konstruerad för inspänningar på 750 V, men den har ett brett inspänningsfönster som sträcker sig från 500 V till 900 V. Utspänningen är 48 V, och kan justeras upp till 60 V. N O M I N E L L U T E F F E K T är 500 W kontinuerligt inom temperaturområdet –40 °C till +70 °C vid naturlig kylning. Samtidigt ligger tomgångsförbrukningen under 5 W.

n EDITOR Kite – en textförslagseditor för kodare – har lärt sig elva nya programspråk, bland dem de maskinnära språken C och Go.

Powerbox siktar främst på spårbundna tillämpningar med nykomlingen, även om ­industrin och gruvnäring också är intressant. Idag drivs exempelvis många tunnelbanesystem med 750 Vdc, och en tredje skena (alternativt 1,5 kV och en tredje skena eller luftledning). Likaså är 750 Vdc vanligt vid snabbspår­ vägar, både för drivning av tågen och för signalsystemen längs banan. Omvandlaren uppfyller normen EN 50124-1 liksom PD2 (Pollution Degree 2) för till ex-

empel kontrollskåp i en förarhytt eller passagerarutrymmen. Den har IP20-skydd och förstärkt isolation på in- och utgång. Den uppfyller EMC-krav enligt både EN 50124-1 och EN 50124-5. E N R 5 0 0 D H A R E T T C H A S S I i aluminium med integrerad kylfläns och måttet 163 × 230 × 80 mm. Enligt Powerbox kan den lätt modifieras för andra utspänningar, exempelvis 12 V eller 24 V.

ANNA WENNBERG anna@etn.se

Två biljarder slarviga operationer per sekund n AI-CHIP Kanadensiska Untether ­släpper ett AI-acceleratorkort som består av fyra exemplar av ett eget neuronnätschip. Låg precision och mycket minne på chipet ger kortet en imponerande prestanda.

Ytterligare en AI-krets har sett dagens ljus. Run AI 200 (runAI200) från kanadensiska Untether gör inferenser i artificiella neuronnät. Konkurrensen inom området är stor vilket är lättförklarligt – McKinsey & Company gissar att marknaden för inferenser i datacenter kommer att vara värd tio miljarder dollar år 2025. Chipet tillverkas i 16 nm och består av 19,4 miljarder transistorer. Untether har använt strategin att trycka in massor av minne – 200 Mbyte fördelat på 511 banker – för att minska effekten av den flaskhals och energitjuv som extern minnestrafik utgör. En annan strategi är att nöja sig med att räkna i åttabitars heltal istället för i 32-bitars flyttal. Det är ett slarv som tydligen

34

straffar sig ganska lite, enligt Untether. Några undersökta standardnät tappar i precision såpass lite att det syns först i tredje decimalen: andelen fullt korrekta klassificeringar i neuronnätet ResNet-50 sjönk från 76,5 procent till 76,3. MobileNet sjönk från 71,7 till 70,6. C H I P E T är optimerat för batchstorlek 1, det vill säga för att ge hög prestanda för enstaka klassificeringsuppdrag snarare än för en ström av vektorer. Det har klockat i 960 MHz en maxprestanda på 0,5 petaops. Det kan också köras i ett ”eco-mode” på 720 MHz där det levererar åtta petaops per watt. Acceleratorkortet Tsunaimi (tsunAImi) har fyra chip, summa två petaops, och ansluts via

Programmeraren matar in programkod och editorn ger förslag på olika fortsättningar. Det kallas kodkomplettering. Kite är konstruerad med hjälp av maskininlärningstekniken deep learning för att göra förslagen ännu mer relevanta. Kite stödde vid lanseringen i fjol endast programspråket Python. Tidigare i år adderades stöd för Javascript och igår adderades stöd för ytterligare elva språk, bland dem de maskinnära språken C och Go, liksom C++, Objective C, Scala, Typescript, HTML, CSS, C#, Kotlin och Java. Poängen med Kite är att du sparar in kanske hälften av dina tangentnedtryckningar och du får hjälp att minnas vilka funktioner som finns och vilka parametrar de använder. Du får bättre flow i ditt kodande eftersom dina cirklar rubbas mindre, enligt Kite – det företag med samma namn som publicerar verktyget.

PCIe gen 4 × 16. Det ska kunna applicera ResNet-50 på 80 000 bilder per sekund, eller hantera 12 000 förfrågningar per sekund på språkmodellen Bert. Näten programmeras i TensorFlow eller Pytorch. Det finns funktioner för simulering och flaskhalsanalys, plus verkktyg för att forma nätet efter arkitekturen, inklusive att partitionera stora neuronnät på de fyra chipen. Prover finns. Volymer finns första kvartalet. Untether grundades 2018 av branschfolk från bland annat AMD, XIlinx och Altera. Huvudkontoret är i Toronto. Finansie­ ringen kommer från Radical Ventures och Intel Capital.

V I L K A S P R Å K som skulle adderas bestämdes från språkens popularitet på kodarforumet Stack Overflow. Dessutom tog Kite hänsyn till två popularitetsundersökningar: en egen och en från analysföretaget Redmonk. Kite finns som modul till Visual Studio, Atom, Vim och andra kodutvecklingsmiljöer. Emacsstöd är fortfarande inte på gång – det har varit ett omtalat önskemål sedan Kite-projektet föddes. Företaget hänvisar helt enkelt till att det inte har resurser till att utveckla ett kvalitetsstöd för Emacs. Inför lanseringen i januari i fjol drog Kite in en investering på 17 miljoner dollar. ­Verktyget finns i en version som är gratis att tanka hem och har idag 350 000 månatliga användare. Dessutom finns betalversioner.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

JAN TÅNGRING jan@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 11/20

Svensk Elektronik – först in i framtiden.

Se till att bli medlem och ta del av våra förmåner, tillsammans skapar vi förutsättningar!

KALENDARIUM 26 november Höstmöte svenskelektronik.se/ kalendarium

Kurser i Smartare elektronikhandboken 2.0 Svensk Elektronik har genomfört tre kurstillfällen i det mycket uppskattade kurspaketet för en bättre kretskortskvalitet längs hela konstruktionskedjan i Stockholm, Göteborg och nu senast i digital form riktat mot Skåneregionen. På kursen går vi igenom Elektronikhandboken 2.0 med sina mallar, checklistor och

bilagor. Kurstillfället leds av Mats Andersson och Maria Månsson, Svensk Elektronik och är kostnadsfri för föreningens medlemmar. Vi planerar nu framtida kurstillfällen så hör gärna av er till info@svenskelektronik.se om just du är intresserad och ge gärna förslag på framtida lämpliga förrättningsorter.

Utvärdering av ”kemikalieskatten” Skatteverket och Kemikalieinspektionen har genomfört en utvärdering om den av Svensk Elektroniks kritiserade ”kemikalieskatten”. Utvärderingen kan inte fastställa att användningen av de farliga ämnen som används i flamskyddsmedel har minskat på grund av kemikalieskatten. Man menar även att skatten inte har en kostnadseffektiv utformning. Man uppfattar också att kostnaden av skatten har flyttats till konsumentledet. Utredningen pekar även på att den administrativa bördan hos skattskyldiga bör minskas och utformningen bör ses över för att vara

Höstmöte för Svensk Elektroniks medlemmar 26 november Svensk Elektroniks höstmöte planeras den 26 november. Med hänsyn till Coronasituationen plus direktiv från regering och myndigheter kommer den främst ske digitalt på motsvarande vis som vårt årsmöte senast. Mer information och program meddelas inom kort. Förutom de obligatoriska momenten, kommer även konjunkturläget för branschen att redovisas och presenteras.

SCIP-databasen Den 5 januari 2021 införs nya regler och krav angående Substances of Concern In articles as such or in complex objects (Products) (SCIP). Vi arbetar nu på att ta fram ett seminarium kring detta och siktar på att genomföra en sådan i början av december i år.

lättare att förstå och undvika olika tolkningar. Utredarna ser därför behov att se över utformningen av bestämmelserna i lagen om skatt på kemikalier. Tillsammans skapar vi branschens framtid. Ditt företag är väl med? Ett medlemskap i Svensk Elektronik stärker dig och ditt företag. www.svenskelektronik.se info@svenskelektronik.se

Tycker du att det vi gör är bra och värdefullt, hoppas jag att ditt företag ser till att vara medlem i Svensk Elektronik så vi tillsammans kan göra än mer för ditt företag och branschens konkurrenskra !

Peter Björkholm Svensk Elektronik

POSTTIDNING B Returadress: Elektroniktidningen Folkungagatan 122, 4 tr 116 30 Stockholm

FAST AND ACCURATE POWER METERS. THE NEW CHAMPIONS FROM ROHDE & SCHWARZ. For decades, RF professionals have trusted power measurement solutions from Rohde & Schwarz. With their unrivaled speed and fidelity, the Rohde & Schwarz USB and LAN capable power sensors are the market leaders. More to explore: : www.rohde-schwarz.com/ad/powersensors